Sommaren är kort och intensiv – även för älgen. De korta växtsäsongerna i norr ger begränsad möjlighet till näringsrikt foder och för älgkon som kalvar ska energin räcka både till kalvarnas mjölk och till att lägga på sig fett inför höstens parning och den energifattiga vintern. Därför är det viktigt att kalvningen sker då det finns mycket foder av hög kvalitet.
– Att kalva innan vegetationsperioden har börjat, som älgarna i norr gör, ser vi som en bra strategi av älgkorna för att optimera tiden då bra foder är tillgängligt under den mycket korta men intensiva växtsäsongen i norr, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU, i ett pressmeddelande.
Långtidsstudie i 18 områden
Hon och hennes kollegor har studerat 1129 kalvningsdatum för 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr. De 18 studieområdena är fördelade över 12 breddgrader (56–68ᵒ N, 1 350 km) och sex vegetationszoner.
– Förenklat så sker kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad vi rör oss norrut. Från Västerbotten och norrut födde älgkorna sina kalvar i genomsnitt 14 till 21 dagar senare än älgkor i Växjö, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi och ansvarig för långtidsstudien om älgar och klimat 1990–2017.
Anpassning över tid
I miljöer med stora säsongsvariationer som i Sveriges avlånga land är det fördelaktigt att anpassa kalvningen till det klimat som är mest sannolikt långsiktigt. Denna anpassning sker över tid och gäller inte för enskilda år; älgkorna kalvade i ett område vid samma tidpunkt oavsett om våren var sen eller tidig.
– I ett förändrat svenskt klimat ger våra data hopp för älgen – älgarna verkar historiskt ha anpassat sig till olika klimatförutsättningar. En allt tidigare vår skulle på kort sikt troligen påverka älgkor i norra Sverige mindre än älgkor i södra Sverige, säger Göran Ericsson.
