Den så kallade Renmarkskommitténs utredning om det samiska folkets rätt till jakt- och fiske inom lappmarksgränsen har hittills passerat obemärkt för många jägare. Det har dock länge stått klart att rätten till jakt och fiske inom gränsen kommer att föreslås tillhöra samebyarna.
Dom gav samerna rätt
Bakgrunden till detta är Girjasdomen från 2021, som gav Girjas sameby rätten till jakt och fiske inom sitt område. I praktiken kommer utredningssekretariatets förslag till kommittén att innebära att allmänhetens rätt att jaga och fiska på all statlig mark inom lappmarksgränsen försvinner.
När det gäller övrig renbetesmark är det fortfarande oklart vad utfallet kommer att bli.
Av ett dokument från utredningen som hittills inte har offentliggjorts framgår det också att ett beslut om kommande upplåtelse förmodligen inkluderar älgen.
Måste tillhöra sameby
Detta innebär att lokalbefolkning, övriga medborgare och samer som inte tillhör en sameby kommer att förlora rätten att jaga älg på statens mark. Utredaren ser nämligen inte att det går att skilja älg från övrigt vilt i fjällen.
”Någon rättsregel som anger att en jakträtt på grund av urminnes hävd skulle ta sikte på jakt efter en viss art snarare än på bruksrätten till marken som sådan har inte kunnat identifieras.”
Källa med insyn
En källa som arbetar nära utredningen, som Jakt & Jägare har talat med, menar att det finns flera tveksamheter kring en sådan slutsats.
– Det är en lång och bitvis oklar kausalkedja, men i huvudsak går detta ut på att man anser att samebyarna utan konkurrens jagade inom lappmarksgränsen fram till cirka 1750. De skall därför ha samma rätt även i framtiden. Dagens samer, definierade som just medlemmar i samebyarna, kan därför enligt det nya dokumentet komma att få rätt till jakt på allt vilt inom lappmarksgränsen.
Fanns ingen älg
Problemet med älgen är dock att den inte fanns där vid den aktuella tidpunkten. När den började förekomma blev den snabbt kronans vilt, vilket innebär att samerna aldrig har varit ensamma om att jaga just älg, påpekar källan. Utredningens slutsats rörande älgen är alltså förhastad, enligt källan som tillägger:
– Om förslaget går igenom innebär det att man i framtiden måste tillhöra en sameby för att ha rätt att jaga älg.
Tung kritik
Renmarkskommitténs utredning om det samiska folkets rätt att jaga och fiska har tidigare fått tung kritik från flera håll. Man har menat att direktivet, det vill säga uppdraget till utredaren, är för snävt och tidsperspektivet allt för pressat.
Kristdemokraten Kjell-Arne Ottosson och moderaten Mattias Karlsson är två av de riksdagspolitiker som intensivast har drivit frågan om direktivets ändring.
Andra grupper
Ett tydligt exempel på ändringsbehovet är att Högsta domstolen, HD, i Girjasdomen skriver att det kan finnas andra grupper i samhället som har samma, eller bättre, rätt till jakt och fiske. Eftersom saken den gången rörde parterna Staten och Girjas sameby, var dessa tänkbara grupper ovidkommande för just den domen. Vad HD sannolikt pekade på, var att det kan finnas fler folkgrupper som har jagat och fiskat på statens marker under hundratals år. Vilka som gjort det, och vilka som förmodligen kan hävda samma rätt i dag, kommer den nuvarande utredningen inte att analysera ingående.
Vidgat direktiv
Riksdagen har i ett tillkännagivande i juni 2021 begärt att fjälljaktutredningens direktiv ska vidgas så att alla betydande förhållanden kan redas ut innan några beslut fattas. Tillkännagivandet har hittills lämnats utan åtgärd av regeringen. Tidsramarna för utredningen är också så snävt satta att arbetet måste forceras, vilket flertalet riksdagsledamöter har påpekat. Det är därför inte en orimlig tanke att tiden för utredningens första delbetänkandet måste förlängas.
Förlorar jakträtten
– Tyvärr innebär utredningens förslag alltså att alla som inte tillhör en sameby och som hittills jagat och fiskat i fjällen förmodligen kommer att förlora den rätten. Med de förslag vi ser i det nya dokumentet kommer också älgen i praktiken att bli samebyarnas egendom, säger källan.
