FOTO: Suzanne Fredriksson Ingen vanlig vara. Handel med levande djur ställer speciella krav. Både på säljare och köpare.

Ett djur är ingen vanlig vara

– särregler i ny konsumentköplag

Den som inhandlar ett par stövlar som läcker in vatten efter två veckor går till säljaren och byter ut dem. Gäller köpet en levande varelse är det av flera skäl inte lika lätt.

En ny konsumentköplag trädde i kraft den första maj i år. Lagen reglerar handel mellan näringsidkare och konsument. Den som är i färd med att t ex köpa en jakthund gör därför klokt i att ta reda på säljarens status. Svaret kan få stor betydelse om det uppstår problem med ”varan” efter leverans.

Uppfödare anslutna till Svenska Kennelklubben har förbundit sig att använda organisationens köpeavtal och betraktas som näringsidkare oavsett om hunduppfödningen bedrivs som yrkes- eller hobbyverksamhet.

Sexmånadersregeln

Konsumentköplagens generella sexmånadersregel innebär kortfattat att säljaren har ansvar för de fel som funnits vid leveransen även om felet visar sig först senare.

Alla som med skyhöga förväntningar köpt en hund, besiktigad och med goda jaktanlag, men som visar sig ha dåligt temperament förstår hur svårt det är att använda begreppet ”fel” på djur. Och inte minst hur ”felet” ska värderas vid en eventuell uppgörelse köpare och säljare emellan.

Hundar är ”dyra”

I lagens mening kan djur avse allt från skalbaggar till kameler med stor variation i värde. När det gäller ”dyrare” djur ger den nya lagen parterna utrymme att avtala bort sexmånadersregeln och göra en egen överenskommelse.

Med ”dyrare” avses ett uppskattat värde som överstiger en tiondel av gällande prisbasbelopp, i år 48 300 kr. För merparten av alla jakthundar lär prislappen passera tiondelsgränsen 4 830 kr med råge.

Fakta är bland annat hämtat ur tidningen Djurskyddet/Jurist Helena Striwing