Under jaktåret 2025–2026 löstes över 271 500 statliga jaktkort i Sverige. Det kan jämföras med drygt 260 000 året innan, som var den lägsta noteringen på tio år.
Ökningen är alltså mer än 11 000 jaktkort på ett år. Men trots uppgången är antalet fortfarande lägre än jaktåret 2023–2024, då drygt 275 700 jaktkort löstes.
– Det är positivt att antalet lösta jaktkort ökar. Jägarna har en viktig roll i viltförvaltningen och bidrar bland annat till att hålla viltstammarna i balans och minska skador på jord- och skogsbruk, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Hon framhåller också jaktkortens betydelse för finansieringen av Viltvårdsfonden.
Även jägarexamen vänder uppåt
Utvecklingen är särskilt intressant eftersom även antalet nya jägare har börjat öka.
Naturvårdsverkets statistik över kompletta jägarexamina visar att 6 325 personer tog fullständig examen 2023. Året därpå ökade antalet till 6 914 och under 2025 till 7 219.
På två år innebär det en ökning med närmare 900 personer, eller drygt 14 procent.
Utvecklingen går därmed åt samma håll som antalet lösta jaktkort. Naturvårdsverket konstaterade redan i årsredovisningen för 2025 att ökningen av personer som genomför jägarexamen tyder på ett stabilt och långsiktigt intresse för jakt och viltvård.
Sett över en längre period är bilden däremot annorlunda. Antalet personer som tar jägarexamen är fortfarande lägre än under toppåren för omkring tio år sedan. Även antalet godkända teoriprov har minskat tydligt jämfört med nivåerna i mitten av 2010-talet.
Två trender har vänt
Det går inte utifrån statistiken att slå fast att fler nyblivna jägare är orsaken till att fler jaktkort nu löses. En person som tar jägarexamen behöver inte börja jaga direkt, och årets ökning av jaktkort är betydligt större än det årliga tillskottet av personer med ny jägarexamen.
Ökningen kan därför även bero på att personer som tidigare har jagat, men under något eller några år avstått från att lösa statligt jaktkort, har återvänt till jakten.
Tidigare i år presenterade Naturvårdsverket en studie om den långvariga nedgången i antalet jaktkort. Slutsatsen var att det inte finns någon enskild förklaring. Bland faktorerna finns tillgången till jaktmark, demografiska förändringar och de praktiska förutsättningarna för att jaga. Studien visade samtidigt att stödet för jakt fortfarande är starkt i Sverige.
För tidigt att tala om trendbrott
Även bland kvinnliga jägare syns en uppgång. Drygt 23 150 kvinnor löste jaktkort under 2025–2026, vilket till och med är något fler än för två år sedan. Kvinnornas andel av samtliga jaktkort ligger dock kvar på omkring 8,5 procent.
Naturvårdsverket vill ännu inte slå fast att den långvariga nedgången är bruten.
– Vi vet att stödet för jakt fortfarande är starkt i Sverige och det är positivt att antalet lösta jaktkort ökar. Samtidigt är det för tidigt att säga om ökningen innebär ett varaktigt trendbrott. Vi behöver fortsätta följa utvecklingen och samtidigt förenkla för användarna, säger Mona HansErs.
Årets siffror visar ändå två tydliga förändringar: antalet kompletta jägarexamina har ökat tre år i följd och efter en lång nedgång ökar nu också antalet lösta jaktkort.
JRF jobbar för fler jaktkortslösare
Jimmy Låås är utbildningsansvarig på Jägarnas Riksförbund, JRF. Han säger till Jakt & Jägare att det är kul att se att det arbete som bland andra JRF har gjort för att fler ska börja jaga, nu under året verkar ha gett resultat.
– Vi har gått igenom statistiska underlag, utvärderat tidigare distributionskanaler och tagit fram strategier för att få fler jägare att lösa det statliga jaktkortet. Pengarna som jaktkortet genererar till Viltvårdsfonden är väldigt viktiga för hela jakten och för jägarna, säger Låås.
Jakt & Jägare har nyligen skrivit om Viltvårdsfonden, läs mer här och här.
