Stambrott på tall efter älgens bete.
Foto: Matts Rolander, Skogsstyrelsen Stambrott på tall efter älgens bete.

Höga betesskador i Götaland

Endast i 1 av 31 inventerade älgförvaltningsområden i Götaland är skadorna efter viltbete på tall på en tolerabel nivå. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering.

Skadorna orsakar stora förluster för skogsbruket. Dessutom visar en ny prognos att tillgången på foder för älgen minskar på många håll vilket riskerar att öka betestrycket ytterligare, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
– Vi ser tyvärr inte någon tydlig positiv trend. Det är helt enkelt för många älgar och annat klövvilt för att fodret ska räcka till i skogen. Det märks både på sjunkande reproduktion hos älg och betesskador som är på tok för höga, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Varje år görs en nationell inventering (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är på skogen av hjortdjur, främst från älg, hjort och rådjur. Inventeringen görs årligen i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden.

Inga tydliga förbättringar
Resultaten för Götaland är nu klara och de visar att bara ett av de inventerade områdena klarar gränsen för tolerabla nivåer av årsskador på tall. Gränsen är satt till maximalt fem procent av yngre tallar. Resultaten av årets inventering innebär inga tydliga förbättringar jämfört mot tidigare år.
Skadorna innebär vanligtvis inte att tallen dör men leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster.
– Dagens modell för älgförvaltning bör ha förutsättningar att förbättra situationen i skogen men då krävs beslutsamhet och engagemang från dem som sitter bakom spakarna: markägare, jägare och myndigheter. En översyn görs nu nationellt om ytterligare verktyg behövs och här behöver aktörer hjälpas åt med tips om hur, säger Christer Kalén.

Fodertillgången bedöms minska
Skogsstyrelsen gör även prognoser över hur tillgången är i skogarna på den typ av foder som viltet gärna äter. Den visar att fodertillgången bedöms minska på många håll framöver, vilket gör att betestrycket ökar och därmed risken för skador. En orsak till den minskade fodertillgången är att de ungskogar som vuxit upp efter stormen Gudrun i Småland 2005, nu blir allt äldre och därmed mindre intressanta som foder för viltet.
– Att fodret håller på att ta slut på många platser är oroväckande och understryker vikten av att viltstammen måste anpassas till förutsättningarna, säger Christer Kalén.
Inventeringen görs på våren, strax innan lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Bara i Götaland har cirka 3 500 bestånd besökts av professionella inventerare under försommaren. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt i älgförvaltningsgrupper.
Resultaten från Svealand och Norrland kommer att presenteras senare i sommar, enligt Skogsstyrelsens pressmeddelande.