Foto: Therese Selén/SVA & Shutterstock Docent Erika Chenais började forska om afrikansk svinpest då smittan ännu inte hade nått Europa. I dag imponeras hon av inställningen hos landets jägare: "Det har varit helt otroligt. Innan det var klart med ersättning hade vi 20 jägare som stod utanför folkets hus i Fagersta redo att hjälpa till. Dag två var de 40 stycken, ja du förstår".

Inget anslag till svinpestforskare – men arbetet går vidare

Europas ledande svinpestforskare finns i Sverige, de blir utan fortsatta anslag då pengarna i stället går till Ukraina som bistånd. ”Det är ett jättebra ändamål, samtidigt tappar vi en generation forskare inom vårt fält”, säger docent Erika Chenais.

Erika Chenais är statsveterinär och docent. Sin avhandling skrev hon om afrikansk svinpest efter forskning i Uganda där också statsepizootologen, professor Karl Ståhl, har bedrivit forskning.

Ledande experter

De båda beskrivs som ledande experter på afrikansk svinpest, inte bara i en svensk kontext utan också generellt i Europa. Forskning & Framsteg var först med att rapportera om anslagen till de båda forskarna har upphört.

När Jakt & Jägare når Erika Chenais konstaterar hon att detta stämmer:

– Karl Ståhl först och sedan jag bedrev ju den här forskningen i Uganda innan afrikansk svinpest kom till Europa, först till Georgien 2007 och därefter till EU 2014, säger hon och fortsätter:

– Många epidemiologer har forskat i låginkomstländer där epidemiska sjukdomar är mer vanligt förekommande. Till exempel Rosling och Tegnell (Hans Rosling, professor i internationell hälsa och Anders Tegnell, statsepidemiolog under coronapandemin, reds. anm.) började sina banor i Afrika med forskning rörande smittsamma sjukdomar hos människa. För vår del innebar det att vi blev inbjudna som experter när afrikansk svinpest kom till Europa, få andra forskare hade vår erfarenhet.

Pengar som bistånd

Men 2022 kom regeringsbeskedet att pengarna för utvecklingsforskning, som hämtats ur biståndsbudgeten, fortsättningsvis inte kommer att gå till forskning om bland annat afrikansk svinpest. I stället satsas pengarna som bistånd till Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig.

– Det är ett jättebra ändamål, samtidigt tappar vi en generation forskare inom vårt fält. Karl och jag behöver inte åka till Uganda längre, vi kan ju forska på hemmaplan nu. Men tänker man på framtida forskargenerationer riskerar vi ett tapp.

Du nämnde Anders Tegnell, går det att överföra erfarenheterna från pandemin till utbrottet av afrikansk svinpest?

– Det gör det, mycket går igen. I Sverige jobbar vi på ett lite annat sätt än i många andra länder, mer med frivillighet. Det finns ju böter och fängelse i straffskalan om man bryter mot reglerna. Men vi ropar inte på polis i första hand utan litar på människors goda vilja, att allmänheten agerar klokt.

– Och god vilja har vi verkligen mött hos allmänhet, grisägare och framför allt hos jägarna. Det har varit helt otroligt. Innan det var klart med ersättning hade vi 20 jägare som stod utanför folkets hus i Fagersta redo att hjälpa till. Dag två var de 40 stycken, ja du förstår.

– När det sedan blev klart med ersättning har jag hört jägare som förvånat sagt, att ”detta hade vi ju gjort ändå”.

Hur har ert arbete med smittan gått hittills, vad tror du inför framtiden?

– Det ser bra ut hittills och jag är försiktigt och avvaktande positiv. Hela den smittade zonen är inte genomsökt än. Alla döda vildsvin är funna inom det så kallade kärnområdet, inom ett mycket koncentrerat område. Två nya djur påträffades i går i samma område.

– Snart kommer fler åtgärder som stängsling och åtling enligt den strategi som först användes med framgång i Tjeckien och Belgien. Om det bara finns smitta inom kärnområdet tror jag att vi kan lyckas.