I somras presenterade Jägarnas Riksförbunds, JRF:s, vetenskapliga granskningsråd en granskning som går igenom de resultat som vargforskarna på SLU Grimsö forskningsstation tidigare har kommit fram till.
Grimsöforskarnas rön har haft stort genomslag på svensk vargpolitik under lång tid. Bland annat hävdar de att så mycket som 24 procent av vargarna som årligen avlider i Sverige dödas i samband med illegal jakt.
Andra resultat
Men huvudförfattaren till JRF:s granskning, professor emeritus Gert Ragnarsson, kommer fram till helt andra vetenskapliga resultat. Sammanfattningsvis menar han att Grimsöforskarna har hamnat fel då de dragit sina slutsatser eftersom de använt felaktiga matematiska beräkningsmodeller.
Tesen att illegal jakt ligger bakom nära en fjärdedel av vargdöden i Sverige har, enligt Gert Ragnarsson, inget stöd i det underlag som Grimsöforskarna stödjer sina slutsatser på. Gert Ragnarsson formulerar i stället en alternativ hypotes – att det är revirstrider, sjukdomar och den hårda miljön i vildmarken som orsakar merparten av vargarnas död. Likande tankar har till exempel personal på länsstyrelsen i Sörmland framfört, vilket Jakt & Jägare rapporterade om.
I en debattartikel gick JRF:s förbundsordförande Solveig Larsson och riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson ut med förbundets syn på saken. Under rubriken ”Vargar dödar fler vargar än jägare” argumenterade de för att JRF-granskningen, på forskningsmässig grund, visar att hypotesen att tjuvjakt är orsaken till många vargars död är ogrundad eftersom Grimsöforskarnas metod är otillräcklig.
Vargar strider
Efter en månad fick Magnus Orrebrant, som är ordförande för Svenska Rovdjursföreningen, en replik publicerad – med rubriken ”Sluta förringa den illegala jakten på varg, Jägarnas Riksförbund”.
I den skriver han att JRF baserar sin granskning på spekulationer. Han nämner bland annat en hänsyftning till att forskning visar att 67 procent av dödligheten hos varg i Yellowstone i USA beror på strid mellan vargar. Den slutsatsen anser Magnus Orrebrant inte gäller i Sverige eftersom vargpopulationen inte är lika tät här.
Till slut framför han att JRF borde fördöma och ”inte uppmuntra illegal jakt viket de indirekt gör genom att till exempel anordna regelbundna lokala möten med vargkritikern Karl Hedin och sprida sin antivargpropaganda i media”.
Jaktjournalen fångade upp åsiktsutbytet och intervjuade huvudpersonerna.
JRF förringar
Då Jakt & Jägare når Magnus Orrebrant återkommer han till att han anser att den illegala vargjakten är omfattande – och att detta förringas av JRF. Han påpekar att han inte angriper forskarna bakom JRF:s granskning, utan JRF.
– Man skriver att det inte påträffats vargkroppar med skottskador. Det bevisar ju ingenting, det är klart att kroppar inte lämnas kvar, säger han och fortsätter:
– JRF ifrågasätter den illegala jaktens omfattning. Förbundet borde inte förneka att det finns ett stort problem som man måste ta tag i.
Hur kommenterar du att det är ytterst få personer som fällts för att ha dödat varg, om det är så vanligt?
– Det vet jag inte, jag förmodar att det handlar om ett brott som är ytterst svårt att bevisa. Men då det gäller skjutningar med koppling till paragraf 28 tror jag inte att finns några konstigheter, de flesta fallen är säkert lagliga.
– Jag vill också säga att jag inte har baktalat Karl Hedin, jag har bara sagt att han är en vargkritiker och det kan knappast anses kontroversiellt.
Driver inte på
Magnus Orrebrant understryker att Svenska Rovdjursföreningen inte driver på för att vargstammen ska spridas söderut.
– Det är politikerna som gör det. Varför kan man inte ha vargen i storskogarna, i Västmanland, Dalarna och Värmland? Där finns det inte så många fårgårdar, och de som finns kan inhägnas. Det kanske skulle vara lite problematiskt för älgarna, men inte mer. Att hägna in alla får i landet skulle kosta 100-tals miljoner.
JRF:s förbundsordförande, Solveig Larsson, säger med anledning av angreppet mot förbundets granskning att hon förutsätter att de som kritiserar den har läst ordentligt.
– Den är skriven av en mycket meriterad forskare som är expert på matematiska modeller. Han tar inte ställning utan säger att inget i materialet stödjer teorin om en utbredd illegal jakt. Sedan framförs att det är troligare att vargar dör i strid med varandra och av andra naturliga orsaker.
Demokratisk vikt
Hon går sedan in på att vetenskap fyller flera funktioner i samhället, att ett system med fristående forskare som granskar varandras arbete fördjupar kunskap och förståelse.
– Det är just denna typ av granskning som ska finnas i en demokrati. Kritik är utvecklande och därför bra.
Vad gäller det faktum att det bara är ett fåtal personer som har dömts för illegal vargjakt landar hon i en annan slutsats än Magnus Orrebrant.
– Rättssamhället har satsat stora resurser på att utreda misstankar och kommer nästan alltid fram till att det inte har skett något brott. Det säger väl det mesta?
Den tidigare forskningen om vargar, som producerats på Grimsö, förhåller hon sig fortsatt skeptisk till.
Personligt lidande
– Vår granskning däremot har stöd av internationell forskning och visar klart att metoden på Grimsö är dålig och leder till felaktiga slutsatser. Det farliga är om man är okritisk till den och har den som underlag för politiska beslut som utsätter människor som tvingas leva med vargar för lidande.
Avslutningsvis berör hon en av landets mest välkända jägare, en jägare som har personliga erfarenheter av lidande kopplat till varg.
– Det känns smått hedersamt att omnämns samtidigt som Karl Hedin. Han är väl den som har förklarats mest väldokumenterat oskyldig efter beskyllningar om illegal jakt på varg.
Här kan du läsa hela rapporten som JRF:s vetenskapliga granskningsråd publicerade tidigare i somras.
