Jägare som jagar på Stora Ensos marker kritiserar att hundförare får gå in på grannmarker som tillhör bolaget och fälla älg. Att Stora dessutom bakat in fällavgifterna i jaktarrendet väcker också kritik och ses som försök att pressa fram ”älgutrotning”. (Arkivbild)
Foto: Mostphotos Jägare som jagar på Stora Ensos marker kritiserar att hundförare får gå in på grannmarker som tillhör bolaget och fälla älg. Att Stora dessutom bakat in fällavgifterna i jaktarrendet väcker också kritik och ses som försök att pressa fram ”älgutrotning”. (Arkivbild)

Kritik mot Storas nya jaktavtal

”Fel ta betalt för älgar som aldrig blir skjutna”

Inbakade fällavgifter i arrendekostnaden och tillåtelse för hundförare att gå in på grannmarker och fälla älg kritiseras av jägare i Dalarna, som tycker att Stora försöker tvinga fram för hög avskjutning av älgstammen.

När Stora Enso Skog i somras, efter delningen av Bergvik Skog, åter blev skogsägare arbetade bolaget också fram nya avtal för sina jaktupplåtelser. Flera jägare, i framför allt Dalarna, kritiserar nu Stora Enso för att bolaget i de nya jakträttsavtalen bakat in fällavgifterna i jaktarrendet.
– Nu tvingas vi betala för älgar som kanske inte ens finns på våra marker, säger en jaktledare som kontaktat Jakt & Jägare.

”Vill bara att vi ska skjuta ner älgstammen”
– Bolaget vill bara att vi ska skjuta ner älgstammen. Som stor skogsägare borde Stora Enso ta ett större ansvar för faunan och inte bara se älgen som ett skadedjur, kommenterar han.
Jägaren vill inte framträda med namn eftersom han fruktar för att bli av med jakten om han kritiserar bolaget offentligt. 

Hundförare kan fälla älg på grannmarken
Den som jagar älg på Stora Ensos marker får från och med höstens jaktsäsong gå in på annan mark, under förutsättning att denna också ägs av Stora Enso, och skjuta älg som den egna hunden har ställt.
Enda villkoret är att hundföraren först kontaktar jaktledaren på den aktuella marken så att säkerheten kan garanteras. Älgen tillfaller sedan skyttens jaktlag.
Även det har väckt kritik 

”Kan garantera säkerheten?”
– Vilken jaktledare kan garantera säkerheten om en utomstående jägare kommer in på marken och skjuter på en älg, utan att känna till vare sig geografi eller andra lokala förutsättningar? Det kan ju också vara så att det exempelvis finns småviltsjägare i området utan att jaktledaren vet var dessa exakt befinner sig, hävdar en av de kritiska jägarna.
Det anses att den här regeln enbart tillkommit för att fler älgar ska bli skjutna.

Stora-chef tillbakavisar bestämt 
Michael Larsson, nyttjanderättschef på Stora Enso Skog, tillbakavisar bestämt det här påståendet.
– Vi har redan en hög nyttjandegrad av älgskötselplanernas avskjutningsmål bland våra jaktlag och möjligheten att skjuta en älg för sin hund på ett område som disponeras av ett annat jaktlag har ingalunda tillkommit för att vi vill få fler älgar skjutna, säger han.
– Det handlar snarare om att vi vill stimulera ett ökat samarbete mellan våra jaktlag. Jag tror heller ingen jägare vill ha sin hund stående skällande i skogen hela natten med tanken på rovdjurssituationen i vissa delar av länet, tillägger Michael Larsson.

”Bara mindre del av totala priset”
Beträffande de nya arrendeavtalen konstaterar Michael Larsson att fällavgiften redan tidigare ingått i den upplåtelseavgift som jaktlag med under 1 000 hektar har betalat.
– Nu går vi vidare så att samtliga våra jaktlag betalar en fast arrendeavgift, oavsett hur många älgar som respektive jaktlag sedan verkligen skjuter. I kalkylen finns viss hänsyn till rimlig avskjutningsnivå på längre sikt men den delen utgör bara en mindre del av det totala priset.

”Är ganska rimligt” 
Michael Larssons bedömning är att bolagets upplåtelseavgifter i Dalarna nu ligger på cirka 20 kronor plus moms per hektar inklusive fällavgifter, även om skillnader finns mellan länets norra och södra delar.
– Det tycker vi är ganska rimligt med tanke på att vi i flera områden fått nya jaktbara arter som vildsvin och kronhjort. Vi har definitivt inget emot en stark älgstam, men skadorna på skogen måste också ner på en acceptabel nivå, säger han.

För höga betesskador i Dalarna
Betesskadorna är fortfarande generellt sett för höga i Dalarna, konstaterar Michael Larsson.
– Men vi tycker oss se en positiv utveckling i några områden. Dessutom visar Äbin att skogsägarna i Dalarna planterar tall på tallmark, vilket är glädjande, kommenterar nyttjanderättschef på Stora Enso Skog.
Samtidigt som Michael Larsson medger att det nya systemet inneburit dyrare jaktarrenden för vissa jaktlag, konstaterar han att det kan ha blivit billigare för andra.
Stora Enso Skog äger i dag cirka 1,4 miljoner hektar skogsmark, varav ungefär en tredjedel finns i Dalarna.