Foto: Roland Magnusson, Mostphotos Länsstyrelsen i Jämtland tillsammans med Dalarna går emot strömmen i åsikten om en ny viltförvaltningsmyndighet.

Länsstyrelserna splittrade om ny viltmyndighet

En klar majoritet av länsstyrelserna avråder eller avstyrker regeringens förslag om en ny nationell myndighet för viltförvaltning.

Samtidigt finns undantag: Dalarnas och Jämtlands länsstyrelser tillstyrker. Jägarnas Riksförbund (JRF) ställer sig bakom en ny myndighet – och vill helst att även vapenärenden flyttas dit. Svarstiden för remisserna löpte ut 25 september. Jakt & Jägare har tidigare skrivit om den planerade jakt- och viltvårdsmyndigheten, bland annat här.

Så tycker länsstyrelserna

Tillstyrker att en ny viltmyndighet bildas

  • Länsstyrelsen i Dalarnas län (tillstyrker alternativ 1 – renodlad viltmyndighet).
  • Länsstyrelsen i Jämtlands län (tillstyrker; betonar behov av stabil nationell myndighet som ger riktning och vägledning).

Avstyrker eller avråder från att bilda ny myndighet
(exempel nedan – inte heltäckande uppräkning)

  • Blekinge – ”inte lämpligt” att inrätta ny myndighet.
  • Gotland – avstyrker; varnar för uppbrutet ekosystemperspektiv och ökade samordningskostnader.
  • Halland – avstyrker; ser risk för splittrat ansvar för artskydd och invasiva arter.
  • Kalmar – avstyrker ”under nuvarande kunskapsläge”.
  • Norrbotten – anser att en ny myndighet inte är lämplig.
  • Västerbotten – ”inte lösningen”; föreslår i stället förtydligad styrning.
  • Östergötland – avråder/avstyrker bildandet, men tillstyrker flera delreformer.
  • Gävleborg – pekar på risker och förordar hellre förstärkt Naturvårdsverk.

Blandade/utan tydligt ja:

  • Västra Götaland – ser behov av en stark nationell aktör men varnar för ”stuprör” om ansvar bryts ut; lyfter resursbrister.
  • Värmland – redovisar för- och nackdelar; tar inte ställning till om myndigheten bör bildas.

Exempel på skäl i remissvaren

  • Splittrat ansvar & tappad helhetsbild: Många län betonar riskerna med att dela artskydd och viltförvaltning mellan två nationella myndigheter (”stuprör” och mer samordning/ökade kostnader). Exempel: Halland, Gotland, Östergötland, Västra Götaland.
  • Resurs- och genomföranderisker: Flera län pekar på bristande finansiering och risk för längre handläggningstider vid myndighetsstart. Exempel: Västra Götaland, Norrbotten, Västerbotten.
  • Argument för ny myndighet: Dalarna och Jämtland menar att en samlad, tydlig nationell aktör kan underlätta vägledning, enhetlighet och samordning.

Jägarnas Riksförbund: ja – helst med vapenärenden

JRF tillstyrker att en ny viltförvaltningsmyndighet bildas och vill helst se att även vapenärenden flyttas dit (de avstyrker därför ”alternativ 1” och föredrar en myndighet för viltförvaltning och vapen). Förbundet kritiserar Polismyndighetens licenshantering och ser effektiviseringspotential, men varnar för att en förändring av eftersöksorganisationen inte får äventyra jägares säkerhet eller djurvälfärd.

Övriga remissinstanser i korthet

  • Statskontoretavstyrker både huvudförslaget och alternativet med vapen: höga omställningskostnader, risk för längre handläggningstider och kompetensförluster; förstahandsalternativet bör i stället vara att samla mer hos Naturvårdsverket.
  • Jordbruksverkettillstyrker huvuddragen: samlad kompetens kan ge effektivare hantering, bättre balans mellan bevarande–brukande–skadeförebyggande; pekar samtidigt på behov av tydliga gränsdragningar och tillräckliga resurser.

Sammanfattning

Stödet hos länsstyrelserna är svagt – två ja, flertalet nej/avrådan – främst av rädsla för splittrat ansvar och underfinansiering. På intressentsidan väger det jämnare: JRF säger ja (helst med vapen), Statskontoret nej och Jordbruksverket ja i huvudsak. Hur regeringen landar avgörs nu av om den anser att vinsterna med en ny, tydligare jakt- och viltmyndighet överväger riskerna som många remissinstanser pekar på.