I takt med att rovdjurspopulationerna i Sverige har ökat har även antalet stora rovdjur som skjuts under skydds- och licensjakt blivit fler. Det har i sin tur fått kostnaderna och arbetsbelastningen för personal på länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att öka under senare år.
Därför inleder nu Naturvårdsverket och SVA en större översyn av provtagningen av skjutna rovdjur.
– I och med att vi redan har en god grundkunskap om populationerna har behovet av fullständiga data om varje individ minskat. Vi kan ha en mer selektiv provtagning av djur fällda under jakt och koncentrera oss på att få in de viktigaste data för varje art. För björn kan det vara exempelvis kön, ålderskategori och genetik, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Information om 9 000 individer
I dag finns omfattande data samlat om rovdjurspopulationerna med information om hälsa, sjukdomar och dödsorsaker hos rovdjuren från nästan 9 000 individer sedan 1980-talet och framåt. Knappt hälften av dessa djur är björnar som har skjutits under de senaste tio åren.
Förutom att minska kostnaderna och arbetsbelastningen är målet med översynen att också hitta förenklingar för den enskilda jägaren vid hanteringen av fällda rovdjur.
