Läs vad övriga riksdagspartier vill
M: Friheten att jaga är utgångspunkten
S: Jägarna är samhällets känselspröt
SD: Politiken ska ge spelplanen
C: Politiken får inte gömma sig bakom domstolarna
V: Jakten ska förena – inte splittra
L: Fungerande system ger bättre jaktpolitik
Publiceras snart:
KD: Förtroendet är jaktens viktigaste kapital
Du kan också lyssna på intervjuerna i podden Gilla jakts valspecial, till exempel här.
Kombinationen blir en naturlig utgångspunkt när hon beskriver Miljöpartiets syn på jakt.
Enligt Nohrén finns betydligt fler beröringspunkter mellan jägare och Miljöpartiet än vad den offentliga debatten ofta ger sken av. Hon lyfter fram naturvård, skogspolitik och viltkött som områden där jägare spelar en viktig roll, samtidigt som hon konstaterar att partiet också rymmer fler jaktkritiska röster än många andra partier.
Det genomgående temat i hennes resonemang är ändå inte jakten i sig, utan hur naturen ska förvaltas.
Miljöpartiet vill lämna det traditionella synsättet där en art i taget står i fokus. I stället vill Nohrén se en ekosystembaserad förvaltning där klövvilt, rovdjur, fodertillgång och skogsbruk vägs samman.
”Vi vill helst gå ännu längre och ha en ekosystembaserad jakt”, säger hon och beskriver hur förvaltningen behöver utgå från vad markerna faktiskt kan bära och hur olika arter påverkar varandra.
Efterlyser bättre kunskap om betesskador
Synsättet präglar också diskussionen om älgstammen. Nohrén delar bilden av att dagens älgförvaltning inte har gett de resultat som man hoppades på, men menar att lösningen inte bara handlar om hur många älgar som skjuts.
Hon efterlyser bättre kunskap om betesskador och vill samtidigt se ett skogsbruk som producerar mer naturligt foder. Bryn, sly och bärris är enligt henne lika viktiga delar av älgförvaltningen som avskjutningsmål och inventeringar.
Den ekologiska helhetssynen blir ännu tydligare i vargfrågan. Miljöpartiet anser att Sverige ännu inte har en långsiktigt gynnsam bevarandestatus och motsätter sig därför politiska beslut om att minska stammen ytterligare.
Bra att jaktbeslut kan överklagas
Nohrén försvarar också möjligheten att överklaga jaktbeslut. Om domstolar upphäver beslut beror det, menar hon, på att besluten inte följer gällande lagstiftning.
”Jag tycker det är bra att vi har en demokrati där sådana beslut kan prövas”, säger hon och hänvisar till både EU-rätten och internationella konventioner. Samtidigt menar hon att större satsningar på förebyggande åtgärder skulle minska många av konflikterna kring vargen.
Även i frågan om fjälljakten väljer Nohrén en försiktig linje. Hon vill återuppta arbetet med en statlig utredning och betonar att frågan är alltför komplex för enkla lösningar. Målet är en långsiktigt hållbar ordning som kan vinna bred politisk förankring.
Nej till ny jaktmyndighet
När diskussionen kommer in på en ny jakt- och viltvårdsmyndighet säger Miljöpartiet däremot nej. Nohrén tror inte att ännu en myndighet löser problemen. I stället vill hon ge Naturvårdsverket tydligare uppdrag och bättre resurser, samtidigt som länsstyrelsernas ansvar för viltförvaltningen behöver bli mer enhetligt över landet.
Emma Nohréns jaktpolitik utgår i första hand från ekosystemet. För henne är jakten en viktig del av naturförvaltningen, men bara om den ses som en del av ett större sammanhang där arter, skogsbruk och biologisk mångfald hänger ihop.
Snabbfakta
- Ekosystem före enskilda arter
Miljöpartiet vill ersätta ett artvis synsätt med en mer ekosystembaserad viltförvaltning. - Starkare skydd för vargen
Partiet vill se en större vargstam, behålla möjligheten att överklaga jaktbeslut och satsa mer på förebyggande åtgärder. - Ingen ny jaktmyndighet
Miljöpartiet vill utveckla Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete i stället för att skapa en ny jakt- och viltvårdsmyndighet.
