Läs vad övriga riksdagspartier vill
M: Friheten att jaga är utgångspunkten
S: Jägarna är samhällets känselspröt
Publiceras snart:
C: Politiken får inte gömma sig bakom domstolarna
V: Jakten ska förena – inte splittra
L: Fungerande system ger bättre jaktpolitik
MP: Naturen måste ses som en helhet
KD: Förtroendet är jaktens viktigaste kapital
Du kan också lyssna på intervjuerna i podden Gilla jakts valspecial, till exempel här.
Svaren utgår sällan från partiprogram eller ideologiska principer. I stället handlar de om vad som fungerar ute på markerna.
Han beskriver jägarna som en självklar del av samhället – människor som gör trafikeftersök, förvaltar viltstammar och bär vidare en lång jakttradition. ”Jägarna har en väldigt viktig roll i samhället”, säger han och återkommer flera gånger till att deras insatser ofta tas för givna.
Det synsättet präglar också hans syn på politikens uppgift. Staten ska sätta
ramarna, men inte försöka detaljstyra hur markägare och jägare löser sina gemensamma utmaningar. Eriksson menar att motsättningarna mellan de båda grupperna ofta överdrivs, eftersom samma person många gånger både äger mark och jagar.
Politiken ska skapa spelregler
När konflikter ändå uppstår handlar lösningen sällan om nya lagar, anser han. Tvärtom har dialogen försvagats.
”Det politiken kan göra, tror jag, det är uppmuntra till samtal mellan parterna”, säger han. Politikens roll är att skapa spelregler och handlingsutrymme – sedan måste människor lokalt komma överens om hur markerna ska brukas. De här övergripande planerna, det brukar aldrig fungera, konstaterar han och pekar på att förutsättningarna ser helt olika ut i olika delar av Sverige.
Ohållbart hur Århuskonventionen tillämpas
I vargfrågan är budskapet betydligt skarpare. Eriksson menar att dagens system har låst sig därför att beslut om licensjakt gång på gång stoppas i domstol. ”Jag tycker det är helt ohållbart”, säger han om att myndighetsbeslut upphävs genom återkommande överklaganden. Han vill därför se förändringar i hur Århuskonventionen tillämpas och utesluter inte att Sverige behöver ompröva sitt deltagande om utvecklingen inte går att vända. Samtidigt framhåller han att domstolarnas uppgift är att tolka lagen – inte att avgöra biologiska frågor. Det ansvaret ligger hos expertmyndigheterna och ytterst hos politiken.
Sverigedemokraterna vill också se en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. För Eriksson är det avgörande att den får ett brett ansvar redan från start. Vapenlicenser, skjutbanor och övriga jaktfrågor bör samlas under samma tak. ”Jag tycker att polisen ska ägna sig åt att jaga bovar”, säger han och menar att licenshanteringen skulle kunna bli både snabbare och enklare i en specialiserad myndighet.
Så lite lagstiftning som möjligt
När samtalet närmar sig sitt slut återkommer Eriksson till den grundsyn som genomsyrar hela intervjun. Han vill se ”så lite lagstiftning och så lite inskränkningar som möjligt”, därför att ”jägarna är laglydiga”. För honom bygger jaktpolitiken ytterst på att människor som tar ansvar också ska ges frihet att göra det.
Det synsättet präglar även hans resonemang om beredskapen. Jägarna är en viktig resurs – inte främst genom sina vapen, utan genom kunskapen att röra sig i terrängen, ta hand om kött och bidra till livsmedelsförsörjningen om samhället sätts under press. ”Det är en fantastisk resurs att ha jägarna med sig”, säger han.
Peter Erikssons jaktpolitik handlar därmed mindre om nya regler än om större tillit. Politikens uppgift är att ge spelplanen. Sedan ska jägare, markägare och lokala aktörer ha friheten att spela matchen.
Snabbfakta
- Lokala lösningar före detaljstyrning
Politiken ska ge ramarna, men markägare och jägare ska i första hand lösa problemen genom dialog och lokalt ansvar. - Skärpt vargpolitik
Sverigedemokraterna vill förändra reglerna som stoppar licensjakten och är beredda att se över Sveriges förhållande till Århuskonventionen. - Stark viltmyndighet
Partiet vill samla jaktfrågor, vapenlicenser och andra närliggande uppgifter i en ny jakt- och viltvårdsmyndighet med större mandat.
