Läs vad övriga riksdagspartier vill
M: Friheten att jaga är utgångspunkten
S: Jägarna är samhällets känselspröt
SD: Politiken ska ge spelplanen
C: Politiken får inte gömma sig bakom domstolarna
Publiceras snart:
L: Fungerande system ger bättre jaktpolitik
MP: Naturen måste ses som en helhet
KD: Förtroendet är jaktens viktigaste kapital
Du kan också lyssna på intervjuerna i podden Gilla jakts valspecial, till exempel här.
Han börjar sällan med tvärsäkra svar. I stället vill han lyssna, väga olika erfarenheter mot varandra och försöka hitta lösningar som människor kan leva med.
För Lahti handlar jakten i första hand om landsbygden. Om människor lämnar byarna försvinner också mycket av den kunskap och kultur som har vuxit fram kring naturen. Han berättar om sin egen hemby där hundra invånare blivit sex och ser jakten som en av flera faktorer som kan bidra till att människor väljer att bo kvar.
Samtidigt beskriver han jakten som en ovanlig mötesplats.
”Sitter du i bastun ser du inte vem som är direktör och vem som är knegaren på golvet”, säger han och berättar om riksdagens jakt- och fiskeklubb där partifärgerna lämnas utanför dörren. ”Jakten förenar och för folk samman.”
Den tanken återkommer genom hela samtalet. När konflikterna blir för stora riskerar de att skada något större än själva sakfrågan.
Har inte alla svar
I fjälljaktsfrågan har Lahti därför bjudit in samiska organisationer och andra berörda för att lyssna innan han drar slutsatser. Han beskriver Girjasfrågan som komplicerad och konstaterar att han ännu inte har alla svar.
”Jag vill lära mig”, säger han. Målet är att hitta något som människor i området kan samlas kring, eftersom konflikterna enligt honom blivit större samtidigt som befolkningen blivit mindre. ”Vi måste hitta nåt som förenar oss i stället för nåt som splittrar oss.”
Samma pragmatiska hållning märks i rovdjurspolitiken. Lahti vill se en nordisk syn på vargförvaltningen eftersom rovdjuren inte följer nationsgränser. Samtidigt är han försiktig med att slå fast exakt hur stor vargstammen ska vara.
Erfarenhet av rovdjursangrepp
Han tvekar inte heller att erkänna när han saknar tillräcklig kunskap. Om vildsvinspolitiken säger han öppet att han inte kan frågan tillräckligt bra. Däremot vet han hur det känns när rovdjur angriper tamdjur. Han berättar om när en björn tog en kalv från hans egen besättning och konstaterar att det är lätt att ha åsikter innan man själv drabbas.
Även synen på jakten inom det egna partiet beskriver han med ovanlig öppenhet. Han vet att många medlemmar kommer från storstäder där avståndet till jakt och skogsbruk är större. Därför försöker han börja samtalet i rätt ände.
Han talar om viltkött som klimatsmart protein, om jakt som naturförvaltning och om gemenskapen kring jakten. Troféjakt för troféns egen skull skulle däremot vara svår att försvara.
Sällan enkla lösningar
När frågan om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet kommer upp väljer Lahti samma väg som tidigare under intervjun. Han avfärdar inte idén, men vill inte heller ge ett snabbt ja.
”Jag har inte landat i den ännu”, säger han och uttrycker en oro för att en ny myndighet ska domineras av ett enda perspektiv.
Kanske är det just där Birger Lahti skiljer sig mest från många andra politiker. Han presenterar sällan enkla lösningar. I stället återkommer han till samma tanke: lyssna först, försök förstå och hitta sedan beslut som människor faktiskt kan leva med. För honom är jaktens viktigaste uppgift inte att skapa nya konflikter – utan att hjälpa människor att mötas över dem.
Snabbfakta
- Jakten håller landsbygden levande
Birger Lahti lyfter jaktens betydelse för gemenskap, inflyttning och ett levande landsbygdsliv. - Pragmatisk rovdjurspolitik
Vänsterpartiet vill värna gynnsam bevarandestatus, men Lahti efterlyser större nordiskt samarbete och fler lösningar som kan samla olika intressen. - Dialog före snabba besked
Lahti betonar vikten av att lyssna på berörda parter och vill att konflikter kring jakt och markanvändning ska lösas genom samtal snarare än låsta positioner.
