Läs vad övriga riksdagspartier vill
M: Friheten att jaga är utgångspunkten
S: Jägarna är samhällets känselspröt
SD: Politiken ska ge spelplanen
C: Politiken får inte gömma sig bakom domstolarna
V: Jakten ska förena – inte splittra
L: Fungerande system ger bättre jaktpolitik
MP: Naturen måste ses som en helhet
Du kan också lyssna på intervjuerna i podden Gilla jakts valspecial, till exempel här.
Som landsbygdsminister och jägare beskriver han den svenska jaktmodellen som något ovanligt. Här bygger mycket på att staten visar tillit till en stor ideell jägarkår som tar ansvar för viltförvaltning, trafikeftersök och livsmedelsförsörjning.
”Vi har ett sånt stort förtroende för den svenska jägarkåren”, säger han och menar att just den tilliten är avgörande för att modellen ska fungera även i framtiden.
Det perspektivet går igen genom hela intervjun. Kullgren återkommer flera gånger till subsidiaritetsprincipen – en av Kristdemokraternas grundidéer – där beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå.
För jaktens del innebär det att markägare och jägare ska ha ett betydligt större inflytande än i dag. Han vill också förändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna så att jägar- och markägarintressen får en starkare ställning.
”Beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå”, säger han och beskriver det som partiets utgångspunkt även i jaktpolitiken.
Vargstammen har inte minskat
När samtalet kommer in på vargen är Kullgren självkritisk. Han konstaterar att regeringen har lyckats få igenom flera viktiga förändringar på EU-nivå, men att den svenska vargstammen ännu inte minskat i den takt som regeringen önskat.
Målet ligger fast: omkring 170 vargar i Sverige, samförvaltade med Norge. Samtidigt betonar han att en lägre vargstam inte får innebära att människor förlorar möjligheten att skydda sina jakthundar eller tamdjur. Därför vill regeringen också förtydliga reglerna kring paragraf 28 och göra skyddsjakten mer förutsägbar.
I fjälljaktsfrågan är Kullgren desto mer kategorisk. Kristdemokraterna anser att jakt- och fiskerätten på statens mark ska upplåtas av staten och vara tillgänglig för alla, inte styras av enskilda samebyar. Den tidigare renmarkskommittén lades därför ned och ska ersättas av en ny utredning med en annan inriktning.
Även frågan om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet passar in i samma synsätt. Kristdemokraterna vill se en ny myndighet, men bara om den får ett tillräckligt brett ansvar för att göra verklig skillnad. Därför vill partiet också flytta över vapenlicenshanteringen från Polismyndigheten. En liten myndighet utan tydliga uppgifter skulle, enligt Kullgren, inte lösa de problem som jägarna möter i dag.
Vill skapa bättre balans
Mot slutet av intervjun återkommer han till en annan fråga som han tycker har fått för lite uppmärksamhet: relationen mellan jägare och markägare. Kullgren vill minska motsättningarna och skapa bättre balans i viltförvaltningen, bland annat genom förändringar i delegationerna och ett ökat samarbete mellan berörda parter.
Peter Kullgrens jaktpolitik tar sin utgångspunkt i att människor närmast naturen också är de som bäst kan ta ansvar för den. För Kristdemokraterna är jaktens framtid därför inte bara en fråga om lagar och myndigheter – utan om att bevara det ömsesidiga förtroende som den svenska jaktmodellen vilar på.
Snabbfakta
- Mer makt nära marken
Kristdemokraterna vill ge jägare och markägare större inflytande över viltförvaltningen och förändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna. - Färre vargar
Partiet står fast vid målet om omkring 170 vargar och vill samtidigt göra det enklare att skydda jakthundar och tamdjur. - Ny jaktmyndighet med ansvar
Kristdemokraterna vill skapa en jakt och viltvårdsmyndighet där även vapenlicenshanteringen ingår.
