– Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende säger Cecilia Di Bernardi, forskare vid Grimsö forskningsstation i ett pressmeddelande.
Jakttiderna i Sverige är bland annat satta för att inte föräldradjur ska fällas medan det finns ungar som är beroende av dem. Därmed behövs det dels aktuell kunskap om när ungarna föds, dels information om när de är gamla nog att klara sig själva.
Tidigare vår
Våren kommer tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Vad händer när förutsättningarna ändras? Föds ungarna tidigare? Blir ungarna i så fall även självständiga tidigare?
Det är några av frågorna som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska undersöka i ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket inför den kommande översynen av jakttiderna.
Fokus ligger på rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. SLU har redan visat att dagens kunskap är inaktuell för de arterna.
Jägare kan bidra
Jägarna har en unik möjlighet att bidra med data genom hundratusentals viltkameror och hantering av fällt vilt. Bilder av familjegrupper från viltkameror gör det möjligt att avgöra när ungarna fötts och hur länge de följer föräldrarna.
På motsvarande sätt skulle bilder av fällda honor från början av jaktsäsongen kunna visa om de fortfarande diar ungarna.
– All viltförvaltning bygger på avvägningar. För att hitta bra sådana behövs aktuell kunskap, säger Fredrik Widemo, forskare vid Institutionen för vilt, fisk & miljö som leder forskningsprogrammet.
