Johan Svalby är juristen som tidigt specialiserade sig på EU-rätt. Sedan länge bor han i Bryssel och arbetar med jaktfrågor, först anställd av den europeiska jägarorganisationen FACE. Numera har han både Jägarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet som uppdragsgivare, av det senare är han även anställd.
I dag söndag höll han föredrag under JRF:s avslutande dag under årsstämman i Kalmar. Efteråt konstaterar han att det blev ett tight framträdande.
– Hur funkade det? Jag försökte få med så mycket att vi inte hann med några avslutande frågor, säger han och tillägger:
– Men jag har haft goda möjligheter att diskutera med delegaterna här i pauserna. Det märks att EU-frågorna engagerar.
Det var mycket intressant! Men hur titulerar du dig, är du en av de beryktade lobbyisterna?
– Nja, jag brukar kalla mig politisk intressebevakare. Senior Advisor for international affairs kan det också stå på visitkortet, i en internationell miljö är det där med titlar viktigare än i Sverige.
– Mitt uppdrag är att tillvarata de svenska och nordiska jägarnas intressen i ett europeiskt och internationellt perspektiv. Nordisk Jägarsamvirke, NJS, som Jägarnas Riksförbund är en del av har ett kansli vars arbete jag leder.
Hinner du jaga något för egen del?
– Jag jagar mest i de politiska korridorerna … Nej skämt åsido, jag tycker om att komma ut på älgjakt i Värmland och i jobbet bjuds jag med på en del speciella jakter som björnjakt i Finland och renjakt i Norge. Jag har också fått tillfälle att till exempel vara med på falkenering i Belgien.
Vilka är utmaningarna i ditt arbete?
– Processerna i Bryssel innehåller såväl formella som informella dimensioner och hänsynstaganden. Svenskar överlag, inklusive en del beslutfattare och kanske även journalister måste bli bättre på att förstå EU-processerna och inse hur stor inverkan EU-frågorna faktiskt har på livet i Sverige. Där finns ett stort utrymme för förbättringar.
– Vi behöver bli mera solidariska med andra länder och öka samarbetet med jaktorganisationer och andra samarbetspartners. Dessvärre är det lite svenskt i det här sammanhanget att bara driva de egna frågorna och inte ha förståelse för andras prioriteringar och traditioner. Ett exempel är fågelfångst i södra Europa, den är extremt viktig för dem.
I ett EU-perspektiv, vilka frågor är viktigast?
– De stora rovdjuren skulle jag säga. Nere på kontinenten har stammarna blivit så stora att situationen som vi länge har lyft måste diskuteras.
– Specifikt varg diskuteras väldigt mycket. Och fåglar som är skyddade trots att de ökar i antal, som skarv och vitkindad gås. Jakt och fiske i strikt skyddade områden ifrågasätts fortfarande av EU-kommissionen. EU närmar sig ett förbud mot blyammunition. Sedan har vi den segdragna och politiskt laddade frågan om handel med sälprodukter.