Dovhindar kan bli brunstiga/dräktiga när som helst mellan mitten av augusti till och med december månad. Dräktighetstiden är längre än 7,5 månad.
Under huvuddelen av jakttiden (1/10–31/1) är de flesta hondjur av hjortvilt dräktiga. För vården av artens skull kvittar det om hondjuret fälls samma dag som hon blir betäckt eller precis i slutet av dräktighetstiden. Både hona och foster dör ändå.
Jag kan förstå att det känns obehagligt att hitta ett skapligt långt gånget foster när man tar ur ett hondjur. Men det har inget med viltvård att göra.
Alltid brist på dovhjortar
Dovhjortar är det så gott som alltid brist på (särskilt kapitala) med anledning av att de lever bara hälften så länge som dovhindar, även om de inte jagas. Därför borde jakttiden på hjortarna snarast vara hälften av den på hindar och inträffa efter brunsten, så att de kapitala kan sprida sina gener.
Den som tycker sig ha gott om hjortar på sin egen mark behöver skaffa sig en uppfattning om läget på åtminstone 5 000 ha för att få en nyanserad bild av en dovstam.
Läs även Björn Karlssons debattartikel: Har beslutsfattarna glömt jaktetiken?
