En varm och fuktig höst med generellt mer nederbörd än normalt har påverkat årets jakt. Allt från bortspolade vägar och rasrisk när Ångermanland drabbas av regnkaos till genomdränkta kläder som några timmar senare blir blöta av svett när hällregn övergår till gassande sol och högsommarvärme.
Värme och sol gör kötthantering svårare och välpälsade hundar flåsar, men det är betydligt trevligare än jakt i kuling och snöblandat regn, som piskar ansiktet och ger obefintlig sikt.
Tillgången på vilt varierar
Mer älg finns på många marker detta år, men tillgång på vilt är varierande och stora rovdjur samt aktivt skogsbruk med bra bete påverkar var vilt finns. Därtill påverkar olika klövviltsarter varandra och även klimatförändringar påverkar.
Jägarnas Riksförbund har under lång tid pekat på att det är på lokal nivå som förvaltning av allt vilt, inklusive älg, sker bäst och allmän jakt ger bästa möjlighet att genomföra förvaltning till lägsta kostnad för alla.
“Full potential med avreglerad och datumstyrd älgjakt uppnås genom lokalt engagemang och erfarenhet kring de föränderliga naturgivna förutsättningarna och att både markägare och jägares synpunkter beaktas i förvaltningen.”
Dagens älgförvaltning är den mest reglerade svenska klövviltsförvaltningen och synpunkterna har varit många, allt från beräkningsmodellerna till att markägare har sista ordet i teorin, och att i praktiken sker det utifrån lokala oskrivna överenskommelser. Full potential med avreglerad och datumstyrd älgjakt uppnås genom lokalt engagemang och erfarenhet kring de föränderliga naturgivna förutsättningarna och att både markägare och jägares synpunkter beaktas i förvaltningen.
Budskap: Omöjligt att nå målen
Jaktåret 2024–2025 var det två län som tillsammans inte fällde 500 älgar och det var tolv län som inte uppnådde 2 000 fällda älgar. Gotland, som inte har älg, ingår inte i statistiken.
Till det kan läggas att Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket har utvärderat de kvantitativa målen inom svensk älgförvaltning med välmående älgar i balans med betesresurs i skogen inom älgförvaltningsområdena, ÄFO. Utifrån resultaten i de statistiska modeller som SLU har valt att nyttja blir budskapet att det är i det närmaste omöjligt att nå flera av målen. Klimatförändringar och ambitiösa mål på lågt vinterbete av ungtall anges som huvudorsak till sämre reproduktion, lägre slaktvikt på kalvar och för stora betesskador.
Praktisk förvaltning överträffar teoretisk
Samtidigt finns det exempel på ÄFO:n med över 800 000 ha som vintern 2024–2025 hade över 8 älgar/1 000 hektar i vinterstam och som uppnådde kvalitetsmål för älg avseende fertilitet, tjurandel och kalvvikter samt i år har Äbin-resultat som uppgår till 5 procent årsskada för tall. Detta ”omöjliga måluppnående som har uppnåtts” bekräftar att praktisk förvaltning överträffar den teoretiska!
Det är verkligen dags att ställa sig frågan om jägares och markägare tid samt statens resurser används klokt i dagens älgförvaltning!
