Med det nya jaktåret har jaktlagstiftningen fått viss förnyelse. Jägare som jagar stora rovdjur har nu sekretess för personuppgifter. Sekretessen gäller även för utbetalning av skadeersättning. Nu stoppas äntligen möjligheten för djurrättsterrorister att med stöd av offentlighetsprincipen hota och trakassera jägare och djurägare. Det är en efterlängtad lagändring som visar respekt för jägare och tamdjursägare som gör nytta.
En annan efterlängtad förändring är att jakträttshavare får möjlighet att spåra upp och avliva skadat vilt. Tidigare fanns bara lagstöd för att avliva påträffat skadat vilt, vilket har försatt jägare i etiskt svåra avvägningar.
Det har även blivit enklare att få skyddsjakt på klövvilt genom att ”allvarlig skada” har ändrats till att ”förhindra skada”. Möjlighet till jakt på allmänt vatten underlättas också och i Sveriges ekonomiska zon kan nu säl jagas.
Ett utmärkt betyg
Svenskarna ger jägarkåren ett utmärkt betyg vilket synliggörs i rapporten Djur och natur i förändring som för femte gången på 21 år redovisar svenskars attityder till natur, vilda djur och naturförvaltning. Åtta av tio svenskar är positiva till jakt när naturförvaltning, kött och säkerhet står i centrum.
Rapporten visar att stora rovdjur inte ska finnas nära, att toleransen för skador är låg samt att jakt behövs. Enkäten visar också tydligt att lokala traditioner präglar synen på hur nya utmaningar bör hanteras. Önskemålen om lokalt inflytande är starka i hela landet. Uppenbart är att JRF:s uppfattning delas av allt fler och att förbundet arbetar med rätt frågor.
Fler goda insatser
Ytterligare bekräftelse på goda insatser är Tema: Ungskogen i rapporten Skogsdata 2026. De svenska ungskogarna har utvecklats väl sedan 1980-talet och trädvolymen har ökat med 43 procent till 40 skogskubikmeter/ha. Nu finns i genomsnitt 35 procent av vardera tall och gran i ungskogen, och resterande 30 procent är löv.
Ackumulerade skador på träd i ungskog har minskat något de senaste 20 åren, där skador av ryggradsdjur har minskat från 9 till cirka 3 procent. Det är ca 9 000 ha årligen (0,5 procent av arealen) som bedöms ha så stora skador att föryngringen inte är godkänd, varav annat orsakat 32 procent av skadorna, ryggradsdjur 31 procent och väder 27 procent. Både skogs- och viltförvaltningen har i praktiken gjort fina insatser för svenska skogens framtid.
Lagom är bäst
Forskning visar också att lagom med klövvilt är bäst för den biologiska mångfalden. Klövviltets bete glesar ut och ger mer ljus ner till marken vilket gynnar mångfald, medan högt betestryck ger betydande skador på ungtall och rönn, asp, sälg samt ek, och då minskar mångfalden.
Påverkan blir olika beroende på många olika faktorer, så jag konstaterar att JRF:s uppfattning att det är de lokala naturgivna förutsättningarna och brukandet som avgör och därmed är lokala beslut det som ger den bästa viltförvaltningen!
Gott nytt jaktår!
