JRF:s förbundsordförande Solveig Larsson är kritisk till regeringens förslag om utfodringsförbund.

Överenskommelser bättre än förbud

Det vore mycket bättre med frivilliga överenskommelser mellan markägare och jägare än att länsstyrelserna ska utdöma vite om de anser att utfodring av vilt leder till allvarlig skada på gröda, tycker JRF-basen.

Nu kommer årets kullar av viltungar att födas och vi jägare kan skörda räntan när jakten börjar. De flesta av oss kan ännu så länge glädjas åt fina viltresurser, men allt fler tvingas uppleva effekterna av stora rovdjurs förödande påverkan.
Våra vilda djur kan i vissa fall orsaka jord- och skogsbruket betydande skador och regeringen föreslår nu en lag om utfodringsförbud, som – om riksdagen antar den – ska gälla från 1 oktober 2021. Alla, även regeringen, inser att förslaget bara kommer att ge effekt i vissa fall.
JRF har anfört att det vore mycket bättre med frivilliga överenskommelser, då det är markägaren som – genom att själv jaga eller upplåta åt andra – styr hur jakt och viltvård ska genomföras.
Men nu föreslås att länsstyrelserna ska utdöma vite om de anser att utfodring av vilt leder till allvarlig skada på jordbruksgröda. Om en gröda ska räddas krävs snabba åtgärder under pågående odlingssäsong, och tyvärr saknar jag tilltro till att den snabbheten finns i myndighetsutövningen.

I FALLET MED Karl Hedin och hans medåtalade fortsätter åklagaren med en dåres envishet att arbeta med att effektuera så långt straff som möjligt, genom att överklaga den tydligt helt friande domen som är en svidande kritik mot den åklagarledda förundersökningen. Det personliga lidande, som Karl och hans jaktkamrat utsätts för, får alltså fortsätta.
Tänk om utredare hade jaktlig kompetens. Då skulle de direkt slå fast att man inte jagar varg kontorsklädd, iförd lågskor och utan brukbart vapen. Utan det är en ansvarsfull jaktförberedelse att ta på allvar om det finns risk för jakthund och då behöver kontroll göras.
Att detta ska hamna i hovrätten som vargjakt bör ge tankeställare om kompetensbehov hos rättskedjans medarbetare. För är det så här inom alla brottsrubriceringar, då har landet Sverige mycket svåra problem. Nu tappar laglydiga ”gammelsvenskar” tilltro till rättssystemet. Och det är inte konstigt att ”nysvenskar”, med dåliga erfarenheter av myndigheter sedan tidigare, inte litar på svensk rättskedja.

HUR SKA VI BYGGA landet med lag framöver?
JRF – som tar avstånd från all illegal verksamhet – ser att lösningen är att sänka straffsatsen på jaktbrott till en nivå som är legitim, och att säkerställa att glesbygd har grundläggande samhällsservice. De signalerna från lagstiftaren skulle ge effekt på tilltron och vi skulle inte slänga bort pengar på att trakassera laglydiga jägare, även om de nyttjar sin grundlagsbefästa demokratiska rätt att offentligt kritisera rovdjurspolitiken!

Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas Riksförbund
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...