På 1990-talet sattes som mål i Norge att stabilisera kronviltsstammen på 10 000 individer. Men bara den senaste jaktsäsongen fälldes 50 000 kronvilt – och tillväxten i populationen verkar inte plana ut. Norska jägare fäller nu 20 gånger så mycket kronvilt som på 1960-talet.
”Inte utan kostnader”
– Den stora kronviltspopulationen kommer inte utan kostnader. Djuren är magrare nu och bönderna utsätts för stora betesförluster, säger Atle Mysterud, professor vid institutet för biovetenskap vid Oslo universitet, i webbtidningen forskning.no.
Mysterud har i många år forskat kring kronvilt och betesekologi. Nu leder han projektet AgriDeer, i vilket forskare vid Oslo universitet, Norsk institutt för bioøkonomi, Norsk institutt for naturforskning och LandbrukNordvest ska undersöka vad den odlade marken i Norge betyder för den explosiva tillväxten av kronvilt. Norges Bondelag och Norges Skogeierforbund är också med i projektet då deras medlemmar påverkas mycket av den stora kronviltsstammen.
Sparade korna
En förklaring till kronviltsstammens ökning är att norska jägare på 1970-talet inriktade sig på kalvar, ungdjur och tjurar och sparade korna. Böndernas sätt att bruka sina marker har också förändrats. Man slutade slå beten i skogarna och odlade åkrarna mer intensivt.
Kronviltsstammens ökning är störst i västra Norge. Tätheten av bestånden är större där och djuren magrare än i Östlandet. För vildren finns en norsk viktnorm, men inte för kronvilt eller älg.
Mycket data
Förutom att forskarna har gps-märkt 700 kronvilt har de vid märkningen samlat in spillning.
– Vi sitter på mycket data och nya metoder för att analysera den. Vi hoppas att det kommer att ge värdefull inblick i hur mycket kronvilt nyttjar odlad mark vid olika tider på året och hur mycket skada djuren orsakar. Dessutom kommer vi att kunna beräkna hur mycket den odlade marken betyder för populationens tillväxt, säger Mysterud.
