Foto: MostphotosPFAS finns kvar länge i naturen och kan nå dricksvatten för djur och människor som lagrar ämnena i kroppen.

Amerikaner avråds att äta PFAS-vilt

Viltköttet i delstaten Maine i nordöstra USA är PFAS-förgiftat. Larmet får myndigheterna att uppmana de drabbade invånarna att inte äta jaktbyten.

Det var när mjölk från en gård som ligger i Fairfield-området analyserades i våras som spår av den kemiska PFAS-sammansättningen påträffades.
Bonden hade spritt rötslam, en restprodukt från reningsverk, på sina åkrar. Hans mjölk togs bort från hyllorna.
Men föroreningen upptäcktes också i lokala vattentäkter och rent vatten kördes ut till befolkningen.

Tusentals varianter
PFAS betyder poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Det finns fler runt 4 700 likartade kemiska sammansättningar och liknande förkortningar.
Ämnena förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet.
På grund av att de flesta PFAS-ämnen är så svåra att bryta ner existerar de brett i miljön.
De allra flesta svenskar får framför allt i sig PFAS från maten och inomhusmiljön.

Brandövningsplatser
På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel från brandövningsplatser, kan de närboende drabbas.
Rättsprocesser har pågått i åratal i Sverige då privatpersoner rest krav mot Försvarsmakten som har använt brandskum i stor omfattning.
PFAS ingår i en mängd olika produkter på grund av sina unika egenskaper, till exempel vatten- och oljeavvisning samt motståndskraft mot höga temperaturer.
Ämnet används bland annat i impregneringsmedel i textilier, i papper och kartong till matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum.

Lagras i kroppen
Ämnena lagras långsiktigt i kroppen. Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga.
Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammande spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer, enligt Livsmedelsverkets sammanställning.

Dricksvatten och fisk
I Sverige har det uppmärksammats att PFAS kan finnas i dricksvatten och fisk.
I Maine visade sig denna typ av sammansättning finnas hos fem av åtta analyserade hjortar. Undersökningen fortsätter.
I Danmark tar man också upp frågan. Två kronhjortar som har gått på en brandövningsplats vid Graerup nära Esbjerg har fällts och ska analyseras av Naturstyrelsen.

Gränsvärden införs
Det finns ännu inte några gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i mat. Under hösten 2020 började EU-kommissionen arbeta med att ta fram sådana gränsvärden.
Gränsvärden för PFAS i dricksvatten har beslutats av EU-kommissionen och införs i Sverige inom två år, uppger Livsmedelsverket.

Lars Sönnergren
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...