– Det är överraskande. Älgar äter vanligtvis väldigt lite gran, vilket förmodligen hänger samman med granens försvarskemikalier, säger universitetslektor Annika Felton, på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, i ett pressmeddelande.
Hon har under många år studerat älgars födoval. För att undersöka hur stödutfodring påverkar älgars ätbeteende tog hon och hennes kollegor hjälp av ett stort antal jägare som samlade in prover på våmvätska och avföring från 248 djur som sköts under älgjakten.
Forskarna undersökte vad djuren hade ätit och fann ett samband. Djur med avföring som innehöll dna från de socker- och stärkelserika grödorna sockerbeta och potatis hade också högre halter av gran-dna i våmmen.
Vill balansera kosten
I sin artikel i tidskriften Ecology beskriver forskarna tänkbara fysiologiska förklaringar till att älgarna väljer att äta mer gran efter att ha ätit ”sötsaker”.
En är att älgar äter många olika växter och instinktivt försöker samla ihop en fodermix som ger dem en näringsmässigt balanserad kost. Så om älgarna äter kolhydratstinna rotfrukter måste de kompensera med mer vedartade växter.
En annan förklaring kan vara att sockerbetor och potatisar förändrar pH-värdet i våmmen, vilket kan ge en extra stark signal om att snabbt kompensera med kvistar.
Vanligare med gran
Forskarna tror att anledningen till att älgarna i studien valde gran och inte tall är att det är vanligare med gran i områdena där dessa älgar lever.
Att älgarna överhuvudtaget äter rotfrukter, trots att det inte är det bästa för deras magar, kan bero på ett behov att få energi för att hålla värmen på vintern. Det är också möjligt att den extra energin i rotfrukterna gör att älgen bättre klarar av att neutralisera de försvarsämnen som finns i grankvistar.
– Våra fynd kastar nytt ljus över hur förändringar i livsmiljöer, som stödutfodring, kan förändra djurs beteende när de söker efter föda, säger Annika Felton.
Oväntade konsekvenser
Trots att skillnaden i granintag är statistiskt säkerställd mellan de älgar som ätit rotfrukter och de som inte hade gjort det, så är ökningen inte särskilt stor. Älgarna äter också sannolikt mest på sidoskotten på granen. Det är därför osäkert vad en sådan här ökad betning betyder för granens livskraft.
– En oklok typ av stödutfodring kan få konsekvenser som man kanske inte hade tänkt sig innan. Till exempel att älgarna måste kompensera med fler bett på produktionsträden, säger Annika Felton.
