VALET ÄR DITT – det här vill partierna

Foto: Leif Bengtsson/Mostphotos Inga problem att göra flera älgar trots jakt, visar en norsk undersökning.

I dag startar älgjakten – hur påverkas älgens sexliv av jakt?

Jakt under älgens brunst verkar inte leda till färre eller lättare kalvar. Tvärtom visar en norsk studie. Nedgången har varit minst lika stor i områden där det jagats lite eller inte alls under brunsten. Forskarna vill dock inte helt frikänna brunstjakten.

Älgkalvarnas vikter har sjunkit på många håll i Norge. Samtidigt har andelen älgkor som observeras med kalv minskat.

En tänkbar förklaring som diskuterats är att jakten stör älgarna under brunsten och därmed påverkar reproduktionen. Under de senaste årtiondena har de norska jakttiderna förlängts och den tidigare pausen under brunsten till stor del försvunnit.

Forskare från Norsk institutt for naturforskning, NINA, och konsultföretaget Faun har nu undersökt om det finns något sådant samband, skriver norska Hjorteviltportalen.

Över 200 kommuner undersöktes

Forskarna analyserade uppgifter från älgobservationer och slaktvikter mellan 1992 och 2023. Materialet omfattade fler än 200 norska kommuner med olika regler för jakt under brunstperioden.

Bland annat jämfördes kommuner där jakt bedrivits under brunsten under hela perioden med kommuner som haft brunstuppehåll. Forskarna studerade också områden där möjligheten att börja jakten tidigare infördes först 2017.

Resultatet ger inget stöd för att jakt under brunsten ligger bakom den negativa utvecklingen för kalvarna.

– Vi har inte funnit något som tyder på att tidpunkten för jakten hänger samman med förändringarna i antalet kalvar och kalvarnas vikt, säger Erling Johan Solberg, seniorforskare vid NINA.

En möjlig förklaring är enligt Solberg att älgarna påverkas relativt lite av jaktstörningar när de väl är i brunst.

Störst nedgång där brunstjakten varit liten

Resultaten pekar snarast åt motsatt håll. Minskningen av både antalet kalvar och deras vikt har varit störst i kommuner där det förekommit lite eller ingen jakt före och under brunsten.

Det är tvärtemot vad forskarna skulle förvänta sig om jakt under brunsten varit en viktig förklaring till utvecklingen. Dessutom började nedgången i kalvproduktion och kalvvikter långt innan jaktstarten tidigarelagdes 2017.

Forskarna pekar i stället på andra möjliga orsaker. Hög älgtäthet under vissa perioder kan ha lett till större konkurrens om födan. Även klimatförändringar kan påverka både tillgången på bete och fodrets kvalitet.

Vill studera brunstjakten närmare

Studien innebär dock inte att frågan om jaktens påverkan under brunsten är avgjord.

Forskarna beskriver analysen som relativt grov och efterlyser mer riktade studier. Ett sätt skulle kunna vara att använda radiomärkta älgar för att undersöka hur djuren faktiskt beter sig när de störs före och under brunsten.

Särskilt intressant är enligt forskarna hur en älgko reagerar om hennes kalv skjuts strax före parningen.

Solberg anser också att förändringar av jakttider i större utsträckning skulle kunna införas som experiment. Nya regler kan exempelvis införas i vissa kommuner medan andra får fungera som kontrollområden. Därefter kan utvecklingen jämföras.

På så sätt skulle forskarna få bättre möjligheter att upptäcka eventuella negativa effekter innan förändrade jakttider införs permanent.

Studien ger alltså inget stöd för att jakt under brunsten hittills har försämrat älgens reproduktion på beståndsnivå – men forskarna anser att frågan behöver undersökas mer detaljerat.