Så funkar pumpkraft
Pumpkraft är en storskalig energilagringsteknik som kan producera, konsumera och lagra el för att balansera elnätet.
Ett pumpkraftverk har två magasin, placerade på olika höjder och med en kraftstation mellan. Kraftstationen innehåller pumpturbin, motorgenerator, transformator samt el- och kontrollutrustning. Magasinen är förbundna till maskinstationen med vattenledningar/-tunnlar.
När efterfrågan på el är låg kan vatten pumpas genom kraftstationen från det nedre magasinet till det övre, för att lagras där. När pumpning sker konsumerar kraftstationen elektricitet. När efterfrågan på el är stor kan det lagrade vattnet i det övre magasinet släppas ner genom kraftstationen för att generera el.
Källa: Fortum
Energiföretaget Fortum har sedan många år tre pumpkraftverk i drift i kommunerna Sunne och Torsby i Värmland. Tidigare i år meddelade bolaget att det nu undersöker förutsättningarna för att bygga tre till, i Lekstjärnen vid Trängslet i Dalarna, samt Höljessjön och Bastvålen i Värmland.
”Dessa områden uppfyller många av de kriterier som krävs för att ett pumpkraftverk ska vara lönsamt, såsom tillräckliga höjdskillnader och närhet till en nätanslutning”, skriver Fortum på sin webbplats.
En förstudie som kommer att pågå i två år är påbörjad. Fortum ska undersöka de miljömässiga, geografiska och ekonomiska förutsättningarna för att bygga pumpkraftverken.
Starkt motstånd
Men planerna har mött kritik och starkt motstånd i Bastvålen, cirka 18 km nordväst om Torsby tätort. Från markägare, jägare, lokalbefolkning och Riksförbundet Skogsfinnars Intressen i Sverige.
”Går Fortums planer i lås kommer enorma områden av relativt orörd natur och kulturmiljö att läggas under vatten och förstöras för all framtid”, går att läsa i en namninsamling som pågår och som hittills har drygt 400 namnunderskrifter.
– Fortum vill bygga två dammar som rymmer 20 miljoner kubikmeter vatten vardera och förbinds med en sex kilometer lång tunnel. Runt den övre dammen på vår mark ska det bli murar. Den ena 35–40 meter hög och den andra 10–15 meter hög, berättar Eilert Larsson.
Han bor i Bohuslän men äger mark i den värmländska finnskogen. Där har han jagat i 30 år och där finns det bland annat gamla finntorp från 1600-talet. Nu är Eilert mycket orolig för sin jakt och berättar att 169 hektar försvinner för Gråsdalens viltvårdsområde.
– Vi kommer att få minskad tilldelning av älg, plus att tjäder och orre kommer att påverkas, säger han.
Bildar kommitté
Eilert har varit på ett par möten. Senast förra veckan i Bastvålen, där tre tjänstemän från Fortum informerade om bolagets planer.
– Många markägare berörs av det här och alla som deltog i mötet säger nej till att sälja, berättar Eilert.
Hur kommer ni att gå vidare?
– Vi ska bilda en kommitté som har som syfte att rädda vår jakt och berörda marker, som också kommer att bli mer svårtillgängliga om och när Fortum bygger.
