Göran Ericsson är professor i viltekologi. Han säger i en intervju i Jönköpings-Posten att svenskar är unika i sin inställning till jakt jämfört med invånare i andra länder.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU/Suzanne Fredriksson Göran Ericsson är professor i viltekologi. Han säger i en intervju i Jönköpings-Posten att svenskar är unika i sin inställning till jakt jämfört med invånare i andra länder.

Svenskar gillar nyttig jakt

På måndag kommer det att jagas älg i hela landet. En jakt som påverkar många svenskar och som stöds av de flesta. Bara den är nyttig.

Älgjakten är en nationell angelägenhet som på olika sätt berör många. De allra flesta svenskar stöder jakten, men det finns vissa villkor.
I en intervju i Jönköpings-Posten förklarar Göran Ericsson, professor i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, hur det kommer sig att vi till skillnad mot invånarna i många andra länder i allmänhet är positiva till jakt.
– Även om vi inte jagar håller vi ganska mycket koll på vad som händer i naturen, vi har nära till naturresurser och vi ser till exempel naturprogram på tv. Sju av tio äter viltkött någon gång per år och jämfört med andra länder är det en vanlig del av vår vardag, säger Göran Ericsson.  

Jakt ska vara nyttig
De grupper som inte jagar och som inte tycker om jakt hänger framför allt upp sig på om jakten beskrivs som ett nöje och avkoppling. Då sjunker acceptansen. Kopplingen är att jakt ska vara nyttig.
Stödet för jakt har ökat i takt med mängden vilt och de vinster samhället gör i form av färre viltolyckor och minskade skogsskador.  

Dubbelt så många älgar
– Om vi slutade jaga idag skulle det få enorm effekt. På två, två och ett halvt år skulle antalet älgar fördubblas. Det skulle ge ökade antalet trafikolyckor och ökade skador på jord och skog. Mer vilt skulle också komma i kontakt med människor och även rovdjuren skulle öka och komma närmare oss. Det tror jag att samhället skulle ha svårt att acceptera, säger Göran Ericsson i intervjun.