Beslutet innebär att den tidigare förordningen om invasiva främmande arter ersätts av en ny. Samtidigt fastställs en nationell förteckning över arter som anses särskilt problematiska i Sverige.
– Nu stärker vi insatserna mot invasiva främmande arter som hotar vår natur och orsakar stora skador för människor och egendom. Med ökade satsningar och en nationell lista får vi bättre verktyg för att stoppa spridningen, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz i ett pressmeddelande.
34 arter på ny lista
Den nya förordningen omfattar 34 arter som, enligt vetenskapliga bedömningar, utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. Bakgrunden är att flera invasiva arter redan fått fäste i landet, medan andra fortfarande finns i begränsad omfattning – något som öppnar för tidiga insatser.
Erfarenheterna från etablerade arter som blomsterlupin och sjögull visar hur snabbt utvecklingen kan gå om åtgärder dröjer.
– Invasiva främmande arter kan vara ett hot för ett livskraftigt jord- och skogsbruk. Med en nationell lista och mer resurser tar vi ett tydligare grepp om problemet, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Han betonar också att åtgärderna ska vara proportionerliga och att staten måste ta ett tydligt ansvar, så att inte enskilda markägare drabbas ensidigt.
Större ansvar för myndigheter
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har tidigare föreslagit en nationell lista, och den nya förordningen bygger på deras arbete samt synpunkter från remissinstanser.
Regeringen vill också stärka myndigheternas praktiska arbete. I vårändringsbudgeten för 2026 aviseras därför ett tillskott på 20 miljoner kronor för insatser i både land- och vattenmiljöer.
Syftet är att bekämpningen av arterna på den nationella listan ska bli mer effektiv och bättre samordnad.
Skärpta regler vid införsel
Samtidigt förstärks lagstiftningen. Riksdagen har nyligen beslutat om skärpta straff för att föra in förbjudna arter från andra EU-länder. Tullverket får också utökade befogenheter att stoppa sådan införsel.
Detta kompletterar EU:s regelverk, som redan omfattar drygt 100 invasiva arter. Av dessa har ett 20-tal etablerat sig i Sverige.
Viktigt för vilt och ekosystem
För jägare och markägare är frågan högst konkret. Invasiva arter kan påverka allt från fodertillgång till livsmiljöer för viltet, samtidigt som de kan orsaka skador på mark och vatten.
Med den nya nationella listan hoppas regeringen kunna sätta in åtgärder tidigare – innan arterna hinner få samma spridning som redan etablerade problemarter.
Frågan framåt blir hur de nya resurserna och reglerna omsätts i praktiken – och vilken roll markägare och jägare kommer att få i arbetet ute i fält.
