Forskargruppen har samlat information om vilka våtmarksrestaureringar som utförts i jordbrukslandskapet från slutet av 1970 – talet till 2015, vilka åtgärder som gjorts på respektive lokal och inventeringar av fåglar och andra organismer före och efter restaureringen. Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation.
– Vi kontaktade alla länsstyrelser, kommuner som länsstyrelserna tipsade om, lokala fågelföreningar och landets främsta fågelexperter. Och sen skulle all data sammanställas och analyseras. Det var ett stort arbete men vi har fått data från nästan alla våtmarksrestaureringar som gjorts under den perioden, säger en av forskarna bakom studien, Ineta Kačergytė, i ett pressmeddelande.
Vanliga åtgärder
De åtgärder som utförts i de 123 restaurerade våtmarker som forskarteamet identifierade varierade. Att t ex ta bort vass och annan högvuxen vattenvegetation, röja omgivande betesmark för att hålla omgivningarna öppna eller att reglera vattennivåerna för att tillåta översvämningar på kringliggande ängsmark var vanligt.
Genom inventeringar och jämförelser med riksfågeltaxeringen kunde forskarna bland annat dra slutsatser som att hälften av våtmarksarterna ökade i antal med i genomsnitt 40 till 160 procent efter restaurering. Det handlade exempelvis om tärnor och måsar, doppingar, änder, svanar, gäss och små vadare, men variation var stor mellan de olika våtmarkerna.
Många nya arter
Jakt & Jägare slog en signal till en markägare och inbiten jägare som på eget initiativ utfört våtmarksrestaureringar på sina ägor i Roslagen, Stig Sjöberg, för att höra om hans erfarenheter kring detta. Våtmarkerna tillhör dem som är med i kartläggningen.
– De första åren märktes stor skillnad på fågellivet. Då kryllade det av nya arter i och runt de nya sjöarna, men nu efter några år har det avtagit lite. I början var det framför allt doppingar och gäss som sökte sig hit. Gässlingarna är hårt ansatta av havsörn här och just i år har det varit väldigt få. Gräsänderna frodas dock, säger Stig Sjöberg.
Kräver underhåll
Han berättar även att miljön snabbt förändrats från blankvatten efter grävning och uppdämning av tidigare jordbruksmark till att efter tre, fyra år ha massor av vegetation, inte minst vass. Det kräver underhåll.
Stig Sjöberg har gjort sina våtmarksinsatser med ett stort naturintresse som drivkraft. Att änderna, som är många, kan jagas är bara ”grädde på moset”.
– En våtmark ger en levande natur med ett rikt djurliv. Det finns väl inte en vettig jägare som inte uppskattar det, säger Stig Sjöberg.
