När det gäller björn, varg och lodjur är inte Gotland med bland länsstyrelserna som får fortsatt rätt att besluta om skyddsjakt. När det gäller skyddsjakt på järv gäller beslutsrätten för länsstyrelserna i det norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet.
Den förnyade beslutsrätten gäller fram till 30 juni 2022.
”Beslut nära dem som berörs”
– Vi fortsätter genomföra den beslutade rovdjurspolitiken vilket innebär att beslut om skyddsjakt ska fattas nära dem som berörs, det vill säga av länsstyrelserna, säger vilthandläggare Hanna Dittrich Söderman på Naturvårdsverket.
Även i fortsättningen kommer Naturvårdsverket att fortlöpande bedöma att antalet fällda stor rovdjur under skydds- eller licensjakt inte hotar miniminivåerna för antalet rovdjur och den gynnsamma bevarandestatusen för respektive rovdjursart.
17 vargar sköts vid skyddsjakter 2019
När det gäller skyddsjakter förra året var det 41 björnar, 17 vargar, 15 järvar och 21 lodjur som fälldes.
Beslutet bygger på att det för björnar finns ett referensvärde på 1 400 djur. Enligt den senaste inventeringen från 2017 fanns det 2 877 björnar och populationstrenden ses som stabil för de senaste fyra åren.
”Minskande trend” för vargstammen
Enligt inventeringen 2018/2019 var det 300 vargar, vilket motsvarar referensvärdet för Naturvårdsverkets miniminivå för antalet vargar. Därmed är det en minskande trend för populationsutvecklingen i vargstammen, enligt verket.
Järvarna har ett referensvärde på 600 djur. Inventeringen 2019 gav att det fanns 679 järvar och populationstrenden ses som ökande.
För lodjur är referensvärdet 870 individer. Inventeringen 2018/2019 gav att det fanns 1 189 lodjur, viket innebär att lostamens utveckling ses som stabil.
I snitt 18 vargar fälls årligen
I genomsnitt är det 18 vargar som fälls per under i samband med skyddsjakt. Samtidigt beräknas vargstammen öka med cirka tio procent per år. Hålls skyddsjakterna på samma nivå när det gäller vargar bedömer Naturvårdsverket ”att trenden för populationsutvecklingen kommer att vara stabil eller ökande och att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras”.
