Antalet jägare som löser statligt jaktkort fortsätter att sjunka. Under jaktåret 2024–2025 löstes omkring 260 000 jaktkort – den lägsta nivån på ett decennium.
Jägare är viktiga
Statistiken visar en stadig minskning sedan 2014, men de senaste åren har tappet blivit mer påtagligt. Naturvårdsverket ser utvecklingen som oroande och pekar på att jägarkåren spelar en central roll i viltförvaltningen.
– Jägare spelar en viktig roll i viltförvaltningen och viltförvaltningen har en viktig funktion i samhället. Att allt färre löser jaktkort kan få negativa följder, som fler viltolyckor på vägarna och större skador på jord- och skogsbruk, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten.
Mindre pengar till viltvård
Varje löst jaktkort innebär att viltvårdsavgiften betalas in. Pengarna går oavkortat till viltvårdsfonden, som finansierar forskning, bidrag och åtgärder för jakt och viltvård. När antalet betalande minskar minskar också resurserna till den fonden.
Dialog med jägarkåren
Som en följd av utvecklingen kommer Naturvårdsverket under hösten att bjuda in jägarnas organisationer till samtal. Målet är att analysera orsakerna till nedgången och diskutera möjliga konsekvenser för framtiden.
– Vi vill tillsammans med jägarna analysera utvecklingen och de effekter den kan medföra, men också undersöka varför färre väljer att lösa jaktkort, säger Mona HansErs.
Fakta: Viltvårdsavgiften gör skillnad
- Rätt att jaga: Alla som löser jaktkort betalar en viltvårdsavgift och får därmed rätt att jaga i Sverige.
- Pengarna tillbaka till jakten: Avgiften går till viltvårdsfonden som finansierar viltforskning, bidrag och olika åtgärder för en hållbar viltförvaltning.
- Viktig resurs: Fonden används helt och hållet till ändamål kopplade till jaktlagen – som att främja viltvård, utveckla jakt och öka kunskapen om viltstammarna.
Källa: Naturvårdsverket
