Det är Evelina Augustsson, doktorand på SLU Grimsö forskningsstation, som tillsammans med kollegor från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sammanställt data från flera olika vildsvinsstudier från 2004 och framåt.
”Över viss täthet”
Med hjälp av gps-halsband har forskarna följt hur sammanlagt 99 vildsvin som fångats i Mellan- och Sydsverige rört sig i naturen.
– Det intressantaste resultatet är att vildsvinen överutnyttjar åkermarken över en viss täthet, alltså att de vistas mer på åkrarna i förhållande till andra habitat i landskapet än förväntat. Vid låga tätheter är den tvärtom underanvänd, kommenterar Evelina Augustsson.
Gott om föda
På åkrarna finns det gott om föda för vildsvinen. Men inte enbart mattillgången är av betydelse för var djuren väljer att befinna sig. De vill också vara i en så skyddad miljö som möjligt, och det huvudsakliga hotet utgörs av jägare. Med andra ord kan det också vara konkurrensen om skydd som gör att många vildsvin söker sig till åkrarna.
– Det här är ett viktigt resultat för förvaltningen av vildsvin. Om man vill halvera skadorna för jordbruket så behöver man inte halvera vildsvinsstammen, det kan räcka med att komma under gränsen för när de börjar överutnyttja åkrarna.
