Rävens dvärgbandmask i Sverige
Dvärgbandmask är en zoonos, det vill säga parasiten kan smitta till människa och i sällsynta fall orsaka sjukdom. Även hund och katt kan smittas, men de får inga symtom.
Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, påvisades för första gången i Sverige 2011 och en landsomfattande övervakning 2011–2014 visade att denna mikroskopiska tarmparasit hos räv fanns i åtminstone fem olika kommuner, men att förekomsten var väldigt lokal.
En ny övervakning som utförs av SVA med finansiering av Jordbruksverket har påbörjats 2021 för att få en uppdaterad bild på förekomst och utbredning av denna parasit. Övervakningen är tänkt att pågå under tre år och inkludera cirka 3 000 analyser.
Källa: SVA
Två projekt där rävspillning har samlats in har pågått i Sverige i år. Dels en riktad studie inom två tidigare kända smittade områden, det vill säga kommunerna Gnesta och Uddevalla, och dels en ny landsomfattande övervakning.
SVA skriver i ett pressmeddelande att det var förväntat att denna rävens dvärgbandmask skulle hittas i nya området, med tanke på att sedan tidigare är visat att parasiten förekommer i låg omfattning på flera platser i landet.
Första fyndet i Kungsbacka
Och i augusti samlades alltså ett positivt spillningsprov in några kilometer väster om Kungsbacka. Det är det första fyndet av rävens dvärgbandmask i kommunen.
– Provet togs i augusti i närheten av Källåsberget och har nu analyserats med PCR vid SVA. Kungsbackaborna behöver generellt inte vidta några speciella åtgärder, men till exempel kan jakthundar i smittade områden behöva avmaskas oftare. Risken att bli sjuk är minimal och ingen behöver därför vara orolig. Att tvätta händerna innan man lagar mat och äter minskar risken för många olika slags smittor, säger Eva Osterman Lind, veterinär och parasitolog på SVA.
