Frågor till Naturvårdsverket
- Vilken metod används för att beräkna vargpopulationens storlek i Sverige?
- Vilken metod används för att beräkna det potentiella jaktuttaget?
- Vilka direktiv har länsstyrelsen fått kring vilken metodik som ska ligga till grund för uträkningen av det potentiella jaktuttaget?
- Hur anser Naturvårdsverket att länsstyrelserna tagit hänsyn till ”fastställt inventeringsresultat från den senaste inventeringssäsongen (2022-2023)”, så som står beskrivet i beslutet?
- Anser Naturvårdsverket att olika beräkningsmodeller ska användas för att beräkna populationsstorlek respektive avskjutningens storlek?
Jägarnas Riksförbund, JRF, konstaterar inledningsvis i skrivelsen att många har uppmärksammat den beräkningsmodell som används för att bestämma den möjliga avskjutningen inför beslutet om vargjakt.
”Djup klyfta”
”När olika siffror kommuniceras från myndigheter och dessa, för gemene jägare, inte stämmer överens skapas en djup klyfta mellan befolkningen och myndigheterna.”
Därefter påpekar man att situationen blir tydlig då Naturvårdsverket kommunicerar att det finns 450 vargar i Sverige, något som beskrivs som ”ungefär lika många vargar som förra året”.
Sedan står det i hemställan att det i länsstyrelsernas beslut uppges att det kommer att finnas 418 vargar under hösten 2024, trots föryngringar som borde leda till en 14-procentig ökning.
Inte trovärdigt
JRF:s riksviltvårdskonsulent, Jens Gustafsson, som tillsammans med förbundsordförande Solveig Larsson står som avsändare till hemställan tycker att det är dags att Naturvårdsverket rätar ut en del frågetecken.
– Vi vill klargöra vilken inventeringsmetod som ligger till grund för jaktbeslut. Att inventera på ett sätt och besluta om jakt på ett annat skapar ingen trovärdighet, säger han.
