Jakt & Jägare rapporterade i går att länsstyrelserna just nu ser över förvaltningsplanen för varg. Och att länsstyrelsen i Gävleborg vill att miniminivån ska sänkas i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet och höjas rejält i det södra.
Jägarnas Riksförbunds vice ordförande Sven-Olof Sandberg tycker dock att det är alldeles för tidigt att besluta om nya miniminivåer.
– Att färdigställa en ny femårsplan i mars nästa år visar åter på myndigheternas tondövhet. Ansvarig minister har beställt en utredning om referensvärde/miniminivå som ska vara klar i juni nästa år. Att då göra en femårsplan innan utredningens resultat ligger på bordet är fullständigt obegripligt, säger han.
Problem i folktäta områden
Sven-Olof Sandberg påpekar att det är väl känt att vargen redan har brett ut sig i södra rovdjursförvaltningsområdet.
– Nästan dagligen kan vi läsa om de problem som vargetableringen skapar i folktäta områden, samt den stora belastning som det medför för myndigheter och befolkning, säger han och fortsätter:
– Jag kan inte se att länen i syd kan acceptera ett tal i fasta siffror relaterat till dagens referensvärde, möjligen en procentsats eller ett beslut som enbart sträcker sig fram tills en ny nivå för vargstammen har fastställts. Förståndigast vore att bordlägga frågan ett år tills ett nytt referensvärde har utvärderats.
Licensjakt måste vara möjlig
Han menar också att det framöver måste finnas möjlighet till omfattande licensjakt även i det södra rovdjursförvaltningsområdet.
– Den nuvarande miniminivån på 0,5 föryngring bör inte revideras uppåt. Ska vi vara solidariska med mellersta området och följa riksdagens intentioner om en spridning söderut så är den för länge sedan uppnådd och överskriden, säger Sven-Olof Sandberg.
I stället för att bara flytta problemet till en annan plats tycker han att en bättre hjälp för människorna i länen i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet vore om det nationella referensvärdet justeras ner till 170 vargar.
Bättre med varg i norr
– När vargen fanns på tidigt 1900-tal såg samhället annorlunda ut med en mycket lägre befolkningstäthet och ett helt annat leverne. Att drömma sig tillbaka till denna tid för vår rovdjursetablering tyder enbart på okunskap, säger Sven-Olof Sandberg och fortsätter:
– De 50 procent av landets yta som är undantaget för vargen är i så fall ett mer naturligt habitat för vargen. Vad är egentligen skillnaden i djurrättshänsyn på ren eller de tamdjursbesättningar som finns i söder?
