Efter det att älgjakten var över den sista januari har länsstyrelsen i Blekinge gett grönt ljus för tre skyddsjakter på älg. Motiveringen har varit de stora betesskadorna på skog med avätna toppskott på tallplantorna.
Älgko och kalv
Men etiken ifrågasätts av de som tycker att älgstammen är för svag för att klara skyddsjakt. Dessutom menar man att årstiden inte gör saken bättre.
SVT Nyheter har pratat med Henrik Erlandsson, ordförande i Ronnebyortens älgskötselområde, en trakt där skyddsjakt beviljades på en älgko och en kalv under mars månad.
– Älgstammen har minskat och minskat. Den är nere på så låga nivåer så ett hondjur mer eller mindre gör katastrof, säger han och tillägger:
– Det är under perioden som kon är dräktig, så att jaga älg då är som att jaga en gravid kvinna över torget, det gör man inte.
”Fortsatt trend”
Också Tobias Svensson, distriktsordförande för Jägarnas Riksförbund, JRF, i Blekinge, säger att han tycker att skyddsjakten är fel när Jakt & Jägare når honom.
– Det måste jag säga, det känns inte så etiskt. Vi har ont om älg och det är många som ställer in jakten. Vi fick bara skjuta kalv men de är så små att vi också ställde in.
– Senast vi hade hyfsat med älg var 2018, men redan då var det många som tyckte att kalvarna var små, det är en trend som bara har fortsatt. Nu är det vildsvinen som har tagit över jaktligt, men också de minskar.
Djur med foster
Men enligt länsstyrelsen i Blekinge är älgstammens storlek, eller tiden på året, ingenting som spelar någon roll vid överväganden inför beslut om skyddsjakt.
– Vi beaktar inte jaktetiken vid skyddsjakt, och väger inte in om djuren kan bära foster. Det gör vi inte med någon art då vi pratar skyddsjakt, inte heller om det gäller till exempel varg. Vi har heller ingen synpunkt på mängden älg i Blekinge, säger Oliver de Marcenac, handläggare på länsstyrelsen i Blekinge.
