Några alligatorer möttes Jakt & Jägare inte av, däremot välkomnade Magnus Persson, projektledare vid Trafikverket. Han hade aldrig hört uttrycket ”gator gate” och jag förklarade vad tipsaren hade sagt: en typ av viltpassage för alligatorer i Floridas träskmarker, som ett övergångsställe för stora reptiler.
Många viltolyckor
Det visade sig faktiskt vara ungefär samma sak som Trafikverket håller på att bygga vid väg 218 mellan Vagnhärad och Trosa i Sörmland. Magnus berättar först om vägen:
– Det är en av Mälardalens värst drabbade vägsträckor när det gäller viltolyckor och ligger mellan Kullängsbacken och Åda i Trosa kommun. Det är framför allt klövvilt som är ett generellt problem och dovvilt i synnerhet.
Årsmedeldygnstrafiken, ÅDT, på vägen är nu cirka 9 500 fordon, men beräknas inom kort passera 10 000.
Faunabro över vägen
Enligt Trafikverket sker drygt 100 viltolyckor årligen på väg 218.
Nu står en ny bro klar över vägen, en typ av faunapassage för större klövdjur som älg, dov och rådjur. Vi stannar till vid det nästan färdiga bygget. Sidorna på bron är klädda med ett högt plank så att djuren inte ska störas av billyktor. På själva bron kommer det att vara skogsmiljö med blåbärsris och mossa.
Magnus Persson stegar upp bredden på bron.
– Den är ungefär 20 meter bred. Det är förvånansvärt ljuddämpat från vägljud på bron, ännu mer när det kommer på jord sedan, säger han.
Hopp om minskade viltolyckor
Att det vimlar av vilt här är ingen överdrift. När vi åker den korta sträckan från Vagnhärad på väg 218 står det dov i drivor på åkrarna och käkar.
Bron är inte det enda knepet för att minska viltolyckorna. Längs den drabbade sträckan har man anlagt ett antal vilthopp. Det är ramper med ett tvärt slut som kommer att ligga innanför faunastängslet.
– Idén är att vilt som kommit över på fel sida av stängslet ska kunna ta sig ut via vilthoppen. Om de vågar ta språnget, tillägger Magnus.
Det är nämligen hyfsat högt, runt två meter. Om det visar sig att mindre klövdjur inte tar hoppet så kan man alltid höja marknivån på skogssidan.
Trumma med markeringsstenar
På samma vägsträcka finns också en torrtrumma, en mindre tunnel under vägen, anpassad främst för grävling och räv. I trumman finns markeringsstenar som ska locka revirmarkerande arter till trumman. Stenarna utgör attraktiva platser att spillningsmarkera på.
Parallellt med vägen bara 100 meter bort flyter den idylliska Trosaån. Vattnet där lockar djuren att ta sig över vägen för att komma till ån, menar Magnus Persson.
Inget vanligt viltstängsel
Vägsträckan håller nu också på att få ett nytt stängsel. Men inte ett vanligt viltstängsel utan något som Trafikverket har valt att kalla faunastängsel. Skillnaden är att det här är mer finmaskigt och grävs ner i jorden för att hindra djur att gräva sig under.
Kameror känner av och varnar
Men det mest spännande är nog ändå det viltvarningssystem som är under uppförande på vägen. Det som tipsaren benämnde som ”gator gate”.
Systemet består av en 30 meter bred öppning i viltstängslet på båda sidor om vägen, en 20 x 30 meter stor detektionsyta på varje sida och skyltar för bilisterna. Kameror på master känner av om det finns något vilt på ytan och skickar signaler till varningsskyltar så att bilister förvarnas om att det här finns djur som passerar på vägbanan. Ett övergångsställe för vilt, helt enkelt.
Det här systemet är tämligen nytt för Sverige men finns på sina ställen i Europa. Det finns några anläggningar i Sverige och fler är på väg att byggas. Det beräknas vara på plats och driftsättas vid väg 218 under hösten 2025.
Förutom nämnda åtgärder för att minska antalet viltolyckor på den drabbade sträckan berättar Magnus Persson också att man anlägger färister vid infarter till skogsvägar och enskilda tomter. Han uppskattar att samtliga viltåtgärder vid väg 218 kostar mellan 24 och 28 miljoner kronor.
– Tanken är att det samhällsekonomiskt på sikt ska löna sig eftersom det här är en väldigt olycksdrabbad sträcka. Förutom att det minskar lidandet för både människor och djur, avslutar Magnus Persson.
