Fotograf: Magnus Johansson/Linköpings universitetForskaren Tom Lindström om den nya beräkningsmodellen: "Tidigare antog man att alla jaktlag fäller like mycket vilt. Det blir känsligt för låg rapportering eftersom de få som rapporterar kanske inte är representativa för populationen av jägare i kretsen."

Nya modellen ger bättre populationsberäkning

Säkrare beräkning av viltstammarna var målet då forskaren Tom Lindström tog fram en ny statistisk modell. Till hösten då data kommit in testas den i skarpt läge med förhoppningen att tidigare felskattningar är historia.

Jakt & jägare skrev nyligen om en ny beräkningsmodell för viltpopulationer som har tagits fram av Tom Lindström, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.

Läsare hörde av sig och ville veta mer, hur går den nya beräkningen av viltpopulationer till praktiskt?

– Det handlar om en ganska beräkningsintensiv modell. Först får jag via portalen Viltdata.se data från jaktlagen. Det handlar om samma uppgifter som tidigare, men vi gör nya saker med dem.

– I år kommer jag att få data från ett 50-tal arter, om allt från gräsand och fasan till rådjur. Nu liksom tidigare är djur som jagas på licens, som älg, kronvilt och de stora rovdjuren, undantagna.

Hur detaljerade är uppgifterna i det skedet?

– Rapporterna är som tidigare på jaktlagsnivå. Det enda vi vet är vilken jaktvårdskrets laget tillhör. Och vi vet hur stora jaktbara arealer det finns i varje jaktvårdskrets.

– Problemet är då fällt vilt inte rapporteras in i tillräcklig omfattning. Ett exempel som jag nämner ibland är då vår analys gav vid handen att det sköts mycket mer bäver än tidigare, men det visade sig att skillnaden berodde på att ett enstaka jaktlag hade rapporterat att man skjutit en enda bäver.

Och vad är den stora skillnaden mot förut?

– Tidigare antog man att alla jaktlag fäller like mycket vilt. Det blir känsligt för låg rapportering eftersom de få som rapporterar kanske inte är representativa för populationen av jägare i kretsen.

– Nu tar vi hänsyn till vad som händer i de andra jaktvårdskretsarna i samma län. Vi tar också mer höjd för vad som sker över tid. Jagades det mycket på en mark förra året gör det sannolikt det i år också, då tar vi med det i beräkningen. 

– Upplägget bidrar till att vi får ett osäkerhetsspann, en medianskattning och ett 95 procentigt intervall inom vilket vi tror oss veta vilken den riktiga skattningen ska vara, alltså hur många djur som fälldes.

Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...