Under licensjakten 2023 fick 81 björnar fällas i Västerbotten, i år 46. På tok för lite enligt länets samebyar, som anser att tilldelningen bör ligga på samma nivå som föregående år.
Kännbara förluster
– Generellt har rennäringen förluster på 30 procent till rovdjur, vilket är långt över vår toleransnivå på tio procent, kommenterar Matti Blind Berg, ordförande i Svenska Samernas Riksförbund, SSR, och tillägger att samtidigt som förlusterna ökar har ersättningen för rovdjursdödade djur i princip stått still sedan 1996.
– Nuvarande system har stora brister och är i vissa fall ologisk, till exempel är ersättningen högre för ett djur som blir dödat av tåg än om det blir dödat av rovdjur, säger Matti Blind Berg och tillägger att det inte utgår någon ersättning för det merarbete som rovdjursangrepp och skyddsjakter innebär.
Vädret spelar roll
I Västerbotten har det under våren genomförts 12 skyddsjakter på björn, merparten i fjällkommunerna. Antalet skyddsjakter varierar stort från år till år.
Björnarnas benägenhet att ta renar, företrädesvis livdjur och kalvar, påverkas av snötillgång med flera faktorer.
Minskande björnstam
– När det fattas beslut om licensjakten tas det hänsyn till skadebilden i stort och hur många björnar som fällts under skyddsjakt. Björnstammen i Västerbotten har minskat och enligt de beskattningsmodeller som vi tillämpar påverkar det årets tilldelning, säger Ellinor Sahlén, vilthandläggare på Länsstyrelsen Västerbotten.
Det är fjällsamebyarna Gran, Ran, Ubbmeje tjealddie, Vapsten, Wilhelmina norr och Wilhelmina södra, samt Malå skogssameby som tillsammans överklagat länsstyrelsens licensjaktsbeslut.
