Foto: Mostphotos Järven är svår att spåra under extrema snö- och väderförhållanden menar länsstyrelsen i Jämtland.

Snöbristen stoppar järvinventeringen – länsstyrelsen byter metod

Mildare vintrar och ojämna snöförhållanden gör det allt svårare att inventera järv i Jämtlands län. Länsstyrelsen väljer därför att överge den traditionella spårningsmetoden och i stället gå över till dna-baserad spillningsanalys.

Den senaste rovdjursinventeringen visar att lodjursstammen bedöms som stabil, med 28,5 föryngringar dokumenterade det senaste året. Dessutom har sex tillfälliga och två mer regelbundna vargar registrerats i länet. Inventeringen av kungsörn visar 50 häckande par, varav drygt hälften lyckades med häckningen, skriver ltz.se.

Järvinventeringen drabbad av väderomslag

Det är framför allt järv som blivit svårare att följa. Den tidigare metoden, där man spårade fram lyor och använde kameror för att dokumentera föryngringar, kräver stabila snöförhållanden. De senaste årens kraftiga temperaturväxlingar har gjort sådan snöspårning alltmer osäker.

– De extrema variationerna är ett problem, vi hittar inte lyorna, säger Nicklas Rumm, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Jämtland till tidningen.

När snöperioderna blir kortare ökar risken att inventerarna missar järv som faktiskt finns i området. Det påverkar i sin tur uppskattningen av populationens storlek – vilket ligger till grund för beslut om skyddsjakt och förvaltning.

Ny metod: dna från spillning

För att få mer tillförlitliga siffror har länsstyrelsen den här säsongen gått över till att samla in järvspillning i hela länet, på samma sätt som vid björninventeringen. Materialet analyseras med dna för att identifiera individer och kön samt uppskatta tätheten i olika områden.

– Med dna-analys går det att räkna ut sannolikheten för hur många järvar som vistas inom ett visst område, säger Nicklas Rumm.

Längre inventeringsperiod – bättre täckning

Den nya metoden gör att inventeringen inte längre är knuten till en kort vårvinterperiod. Spillning kan samlas in hela vintern och dessutom samköras med lodjursinventeringen. Det ger ett bredare och mer robust underlag för beräkningarna.