Foto: Shutterstock Älgko i Manitoba, Kanada.

Urfolk stoppar älgjakt – paralleller till svensk samepolitik

Bloodvein River First Nation i Manitoba, Kanada, har beslutat att förbjuda alla icke-urfolk att jaga älg inom sitt traditionella område.

Beslutet motiveras med att älgstammen är hårt pressad efter många års överjakt och att det hotar lokalbefolkningens egen försörjning, rapporterar Sameradion.

– Regeringen har utfärdat hundratals älglicenser utan att rådfråga oss, säger hövding Lisa Young i en intervju med APTN News.

Protester från jägarorganisationer

Kanadensiska jägarorganisationer har reagerat på beslutet och menar att det strider mot principen om gemensam tillgång till viltet. De kräver att provinsregeringen ingriper.

Manitobas jakt- och naturresursminister, Ian Bushie, betonar dock att arbetet med en långsiktigt hållbar älgförvaltning måste ske i samråd med urfolken.

Likheter med Sverige

Frågan påminner om debatten i Sverige där samebyar länge har hävdat rätten till ensam jakt- och fiskeförvaltning på vissa områden. Högsta domstolens Girjasdom från 2020 gav en sameby i Norrbotten ensamrätt att upplåta jakt och fiske på statens mark inom sitt område, något som blivit vägledande för liknande tvister.

Förslagen om utökad samisk ensamrätt är kontroversiella. Kritiker menar att det riskerar att stänga ute andra jägare och skapa konflikter, medan förespråkarna betonar att det handlar om att värna urfolkens traditionella bruk och försörjning.

Gemensamma nämnare

Oavsett om det gäller Kanada eller Sverige står frågan om vem som ska ha makten över jakten i centrum – staten, jägarna eller urfolken. I båda länderna används argument om hållbarhet och försörjning, men besluten får också tydliga konsekvenser för jaktkulturen och tillgången på vilt.


Fakta: Girjasdomen

  • Bakgrund: Girjas sameby i Norrbotten stämde staten för rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på statens mark inom samebyns område.
  • Dom: Högsta domstolen slog 2020 fast att samebyn, inte staten, har ensamrätt att bestämma över upplåtelser av jakt och fiske i området.
  • Konsekvenser: Domen har blivit prejudicerande och påverkar liknande tvister om samers jakt- och fiskerättigheter. Diskussionen om hur långtgående rättigheterna ska vara pågår fortfarande.

Källor: Högsta domstolen, Domstolsverket, regeringskansliet, Sametinget