Fäbodbruk med betesdjur har stort värde, både när det gäller naturvård och tradition. Men att ha djur på skogen blir allt svårare i Dalarna. Irene Gustafsson har haft får, kor och hästar på Råbergets fäbod i 20 år. Men med åren har antalet djur som släpps på bete minskat.
Som mest har det varit ett 80-tal tackor och lamm, ett 20-tal hästar och några kor med kalvar. Numera har hon slutat med lamm och i år tog hon bara med 30 äldre får till fäbodvallen. Redan efter ett knappt dygn blev fåren attackerade av varg och nu vill de inte lämna tryggheten vid gården.
– Jag försöker få dem med mig ut på skogen under dagen eftersom vi tvingas ha dem i en fålla under natten nu. Inte särskilt mycket till fäboddrift, säger Irene som är både ledsen och bekymrad över hur det blivit.
Förändrat beteende hos rovdjuren
Fäboden har haft flera besök av varg under årens lopp och Irene har gjort iakttagelsen att rovdjuren, det finns även gott om björn, inte är lika lättskrämda längre.
Hon har funderat på olika sätt att skydda fåren, t ex rovdjursvaktande hundar, pinglor, kameror med mera. Eltrådar har visat sig ha ganska liten effekt.
– Vargarna hoppar lätt över stängslen och har de tur får de ingen stöt då strömmen pulserar, säger Irene.
Hon är jägare, men har inte haft med sig bössan till fäboden på många år.
– Jag tyckte den var den för otymplig, men nu funderar jag på att skaffa ett nytt mer modernt vapen ifall jag tvingas freda mina djur. Det är ganska troligt att vargen, eller vargarna, återkommer när de vet var maten finns, säger hon uppgivet.
Varg konstaterat
Att det rör sig om ett vargangrepp råder det inget tvivel om. Länsstyrelsen har besiktigat djuren och tagit dna-prov.
– Om det sker nya angrepp kommer proverna att analyseras som en del i underlaget för ett eventuellt skyddsjaktsbeslut, säger Fredrik Perols, länsstyrelsens naturbevakare.
Under Fäbodveckan i Gagnef 11–16 juli är en av programpunkterna ”Fäboddrift och rovdjur”.
