Solveig Larsson, förbundsordförande i Jägarnas Riksförbund.

LEDARE: I en föränderlig värld behövs snabb anpassning

Både svensk lagstiftning och EU:s bevarandedirektiv är gjorda för en för länge sedan svunnen verklighet vilket gör att myndighetsbeslut riskerar att leda fel, skriver JRF:s förbundsordförande Solveig Larsson.

Verkligheten har akut förändrats under 2022. Krigets fasor utmanar klimatförändringarna i informationsflödet. Vikten av säkerhet, och att ha tillgång till livsmedel och energi, är plötsligt uppenbar. Snabbt omprövas vad som är viktigt i det svenska folkhemmet, särskilt som inflationen urholkar plånboken.

Både varmare klimat med förändringar i livsmiljön för viltet och uppförökningen av stora rovdjur genom politiska beslut ändrar också viltsammansättningen drastiskt. Kron, dov, vildsvin och rådjur sprider sig och skogens konung – älgen – riskerar att abdikera och fly fältet i söder.

Dessutom är nya arter på väg. De stora rovdjuren härjar fritt och den högkvalitativa älgstammen och tamdjur är offer, med tamdjursägare och jägare som utsätts för ständig oro. Vargarna har tågat in i södra Sverige och det sammanlagda rovdjurstrycket i Mellansverige är mycket högt.

Älgpopulationen riskerar att haverera

I delar av norra Sverige har älgstammen snabbt minskat. Den intressanta forskningen i norra Hälsingland, ”Viltsamverkan i brandens spår”, pekar på att björnen tar cirka 75 procent av alla årskalvar. Och efter att vargen har tagit sitt verkar endast 10–15 procent överleva första vintern.

Älgförvaltningen fortsätter trots det att ge jägarna direktiv att fälla älgkalv främst. Här riskerar en högkvalitativ älgpopulation, som i dag har mycket gott om mat, att haverera. Genom framsynt satsning lokalt blir detta synliggjort i forskningen.

Meningsfull älgjakt med lös hund riskeras, en globalt unik kulturtradition hotas och många människors tillgång till högkvalitativt älgkött minskar. Samtidigt behöver svensk livsmedelsförsörjning öka, och de rovdjursdödade älgarna kunde ha blivit bra mat till många människor.

”Lagstiftningens regler skapar en tröghet i systemet som gör att förändringar sker långsamt. När reglerna därtill är gjorda för en för länge sedan svunnen verklighet riskerar myndighetsbesluten att leda fel.”

Uppenbart är att politiken, både svensk lagstiftning och EU:s bevarandedirektiv, saknar redskap för dagens situation. Lagstiftningens regler skapar en tröghet i systemet som gör att förändringar sker långsamt. När reglerna därtill är gjorda för en för länge sedan svunnen verklighet riskerar myndighetsbesluten att leda fel.

Snabb anpassning behövs

Nu behövs möjligheter till snabb anpassning och brukande av viltet där människans rätt att nyttja viltresurserna är överställd de stora rovdjuren!

Jag ser fram emot att regeringen ser till att en ny fristående jaktlag kommer på plats och att EU:s bevarandedirektiv ses över. Det vore en framsynt och konstruktiv julklapp!

God jul!