En varg i Sjundareviret med tecken på skabbangrepp har nyligen fångats på en av länsstyrelsens viltkameror.
Foto: Länsstyrelsen En varg i Sjundareviret med tecken på skabbangrepp har nyligen fångats på en av länsstyrelsens viltkameror.

Misstänkt skabb hos varg i Sjundareviret

Bilder från en av länsstyrelsens viltkameror visar att en av vargarna i Sjundareviret kan ha smittats av rävskabb. Vargens svans har lite hår och svansfästet ser angripet ut.

Rävskabb smittar främst genom kontakt, men skabben kan under ”gynsamma” förhållanden, sval och fuktig luft, överleva upp till två veckor utanför värddjuret.
– Nu finns det risk att den smittade vargen för smittan vidare till andra vargar, eftersom de lever i grupp, säger Henrik Uhlhorn, biträdande statsveterinär vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, till Länstidningen Södertälje.

Kan drabba reviret
Den varg som angrips av skabb får hudförändringar, klåda och infektioner som i värsta fall slutar med att den inte orkar livnära sig eller föda eventuella avkommor. Lokalt kan det få stora konsekvenser för ett helt revir, men till LT säger Henrik Uhlhorn att han inte tror att skabben är något hot mot den svenska vargstammen.
– Det är inte tillräckligt många som smittas och dessutom talar de data vi har för att vargar kan läka ut infektionen.
– För några år sedan gjorde vi en undersökning där vi tittade på vargar som hittats döda eller skjutits under licensjakten. Av 300 undersökta vargar hade drygt tio procent antikroppar, vilket betyder att de antingen hade eller hade haft skabb, säger Henrik Uhlhorn.

Hotar inte hela stammen
Att skabb inte utgör något hot mot den svenska vargstammen är en uppfattning som även vargforskaren Olof Liberg framfört i Jakt & Jägare. Detta efter att flera skabbangripna vargar fällts i Dalarna och Värmland i samband med licensjakten 2018.
Den senaste årliga sammanställningen från obduktioner av vargar som undersökts av SVA är publicerad 2019. Av de 28 undersökta vargarna bar tre på rävskabb.