Hundägaren är upprörd. Mycket upprörd. Inte minst på tjänstemannen på länsstyrelsen i Örebro län.
– Hur har man mage att ens säga något sådant?! Hur hade min hund sett ut efter ett dygn i skogen? Skulle hon ligga kvar där som ett smörgåsbord för vargarna och andra djur? Räcker det inte med att de redan hade börjat äta på henne? Man blir ju så äcklad. Idioter, säger han.
Följde rutinerna – för tamboskap
Det var en tjänsteman som inte är van att jobba med rovdjursangrepp som hade jour och svarade när jaktledaren ringde och rapporterade vad som hade hänt. Tjänstemannen följde rutinerna som finns – vid angrepp på får och annan tamboskap.
– Men så säger man ju inte till en hundägare. Ahlena var en djupt älskad familjemedlem. Inte minst av min 13-årige son som har vuxit upp med henne. Jag finner inte ord. Är det så här man ska bli behandlad? undrar hundägaren.
Ahlena var den första avkomman i hans kennel. Hon var ensam valp i kullen som föddes för snart fem år sedan.
– Och en jäkligt duktig jakthund. Kennelns första jaktchampion. Planen var att para henne nu i januari när hon skulle löpa. Förra året gick hon tom. Men det blir ingen fortsättning på den linjen, säger hundägaren.
Utlånad till brodern
I lördags var Ahlena utlånad till hans bror för älgjakt. Bröderna tillhör samma jaktlag och brukar låna varandras hundar vid behov.
Jaktlaget hade två kalvar kvar på licensen i ett område nära Hällefors. Och redan en stund efter släppet skällde Ahlena ståndskall – på en kviga.
Brodern lyckades inte kalla in tiken, för hon gav sig inte. Till slut skenade älgen och Ahlena hamnade drygt två mil från såten.
– Han såg på skallindikatorn att hon skällde och gick därför upp utan bössa för att få tag på henne. 200 meter ifrån hörde han inget. Och när han var 100 meter ifrån fick han se två vargar. Då skrek han till och de stack, beskriver hundägaren.
När brodern kom fram till platsen där vargarna hade stått hittade han Ahlena – söndertuggad. Då hade det gått cirka tio minuter sedan skallindikatorn visade att hon skällde senast.
– Brorsan är helt knäckt och har knappt kunnat sova sedan dess, beskriver hundägaren.
Snart ingen löshundsjakt
Han är medveten om att jakthundar lever farligt och inbillar sig inte att det ska gå att få igenom nolltolerans mot varg. Men han tycker att det är fel att alla vargar är samlade i några få län i mellersta Sverige.
– Man ska väl helst ha jakthundar som bara går runt fötterna på en. Jakten med löshund är snart ett minne blott, säger han uppgivet.
Området där hans bror och Ahlena jagade älg i lördags ligger inom Norrsjöreviret. Ahlena är den första hund som har blivit angripen där, fick hundägaren veta av länsstyrelsen.
Väntade i 2,5 timme
När jaktledaren kontaktade länsstyrelsen efter vargangreppet fick han, tillsammans med hundägarens chockade bror och ytterligare en jägare, vänta i skogen på att tjänstemannen skulle ringa tillbaka.
Först efter två och en halv timme, då det hade hunnit mörkna, kom samtalet. Tjänstemannen hade inte fått tag i någon besiktningsperson och det var då han uppmanade jägarna att lämna den sargade hundkroppen i skogen.
Men jaktledaren tog med sig kroppen. Och under söndagen körde han den hem till en av länsstyrelsens besiktningspersoner som fastställde att det var varg som dödade Ahlena.
– Jag fick tillbaka henne i en tunn plastsäck. Det är så ovärdigt, tycker hundägaren.
Bad om ursäkt
Tjänstemannen som tog emot det första samtalet hörde under söndagen av sig till honom och bad om ursäkt.
– Jag frågade hur han hade agerat om jag hade ringt och sagt att jag hade skjutit en varg enligt paragraf 28. ”Det vet jag inte”, svarade han. Men händer det igen kommer jag att göra just det. Då lär de inte ha några problem att få tag i personal. Dessutom lär det komma tre polisbilar direkt.
