– Med detta beslut får skogens konung, älgen, ingen julfrid, utan kommer istället att utsättas för ökade vargangrepp framöver, säger Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund.
– Med detta beslut får skogens konung, älgen, ingen julfrid, utan kommer istället att utsättas för ökade vargangrepp framöver, säger Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund.

Beslutet om vargjakt ger ingen julfrid

46 vargar får fällas i vinterns licensjakt. Det motsvarar inte ens hälften av tillväxten sedan förra årets licensjakt. 200 vargar borde få tas bort för att vi ska närma oss riksdagens beslut om vargstammen.
Beslutet om licensjakt ger ingen julfrid för varg­drabbade, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Beslutet om vinterns vargjakt blev, trots låg förväntan, sämre än väntat. Det är verkligen ett kompakt vintermörker som lägger sig över vargförvaltningen.
Ett argument efter förra vinterns vargjakt på 44 vargar var att nu skulle vargstammen inte öka. Från bevarandesidan höjdes röster om att den jakten innebar att antalet vargar minskade i Sverige.
Den inventering som gjorts anger att det finns 415 vargar före att 43,5 revir fött fram 2015 års valpkullar. Ökningen från föregående inventering på 370 vargar är drygt tolv procent, nästan lika hög som den genomsnittliga årliga ökningen under längre tid!

200 vargar som jaktkvot

Med riksdagens beslut på 170-270 vargar, och insikt att vi inte ska ha fler vargar än nödvändigt, borde det innebära att närmare 200 vargar ska tas bort för att vi ska närma oss riksdagens beslut.
Istället kom ett beslut som leder till en fortsatt ökad vargstam, ökade skador, mer lidande för drabbade tamdjur och hundägare i områden med varg och än mer djurplågeri för alla bytesdjur som vargarna lemlästar och dödar.
Med detta beslut får skogens konung, älgen, ingen julfrid, utan kommer istället att utsättas för ökade vargangrepp framöver.

Vargdrabbad polisanmäld

Ett annat svårförståeligt beslut är att länsstyrelsen i Stockholm polis­anmält den lammproducent som drabbats mycket hårt av vargens härjningar i Sjundareviret.
Den avvägning som gjorts när djurskyddslagen används mot utsatta djurägare gör att vargen verkar vara den art som är värdefullast av alla. Istället borde fårägare få skydd och stöd av myndigheterna utifrån de orimliga påfrestningar som de utsatts för genom vargangreppen, men även från bevarandesidan.
Detta är orimligt. Människors rätt att få leva och verka måste gå före vilda djur, särskilt djur som inte är globalt hotade.

Obegriplig avvägning

När det gäller detta fall är det en än mer obegriplig avvägning eftersom betande djur skapar förutsättningar för många av våra akut hotade arter, och den hotade naturtypen betesmark, ska kunna finnas kvar i landet.
Sverige har många fler arter och naturtyper att värna om. Varför ska vargen gynnas framför andra arter?
EU skärskådar om de naturbevarande direktiven, art- och habitat- samt fågeldirektivet ska öppnas upp för översyn. Detta är något som Jägarnas Riksförbund (JRF) kräver och anser är absolut nödvändigt.
När direktiven skrevs fanns några få medlemsländer i EU. Dessa länder hade likartade, naturgivna förutsättningar. Sedan dess har forskning gett oss mycket ny kunskap. Detta kombinerat med EU:s mycket stora utvidgning samt klimatförändringar gör att naturbevarande direktiv måste anpassas till dagens verklighet.
Nu krävs att regeringen med kraft driver fram en översyn, eftersom tongångarna från EU-nivån tyder på att endast smärre justeringar föreslås.

Nytt vapendirektiv från EU

Den tragedi som drabbade Paris i samband med IS-attacken riskerar att omgående få återverkningar för alla jägare. Icke genomtänkta politiska beslut om ett nytt vapendirektiv för EU-länderna riskerar att begränsa möjligheterna att äga vapen och även i övrigt göra det extremt besvärligt för laglydiga jägare och skyttar.
Genomförs förslaget från EU-kommissionen drabbas laglydiga människor, medan terroristerna inte påverkas alls.
Regeringen vill gå tillbaka till den tidigare rättsordningen för att överklaga beslut om jakt på rovdjur.
Överklaganderätt till domstol ska införas för jaktbeslut om varg, björn lo och järv. Länsstyrelsernas jakt-beslut ska inte längre överklagas till Naturvårdsverket.

Miljösidan får bestämma

Att regeringen inte vill stå upp för det nuvarande överklagandesättet, som är praxis i svensk förvaltning, pekar på de stora inflytande som miljösidan har i regeringen.
I framtiden riskerar vi att få en ordning där alla myndighetsbeslut som kan kopplas till miljöbalken ska kunna överklagas till domstol.
Det är en väg som leder helt fel. Landsbygdsminister Bucht har en vision om en omställning till ett bio-ekonomisamhälle med hållbart resursutnyttjande. Då behöver tiden användas maximalt för att praktiskt förvalta och utveckla de olika föränderliga naturförutsättningarna lokalt. Det ska inte handla om att ägna mer tid till rättsprocesser.
När nu den mest hektiska jaktsäsongen är över i delar av vårt långa land, men pågår för fullt i andra delar, hoppas jag att alla får tid till social samvaro med nära och kära under en stämningsfull jul- och nyårshelg.
Förhoppningsvis för alla också uppleva en snöklädd natur.

SOLVEIG LARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE JÄGARNAS RIKSFÖRBUND