Det rör sig om en halvild hästras som heter garrano. Den urgamla rasen är känd redan från antiken i Galicien, i norra Portugal och nordvästra hörnet av Spanien.
Hästen är stark och tålig. Det var garranohästar som följde med portugiserna och spanjorerna på skeppen över Atlanten.
Endast cirka 2 000 garranohästar återstår och beståndet hotas av vargarna.
Tidigare åt vargarna på de döda djur som boskapsuppfödarna lämnade kvar i de galiciska bergen. Men efter utbrottet av galna ko-sjukan förbjöd EU att boskapskadaver låg kvar i markerna.
Forskade på vargarnas diet
Det är forskarna Laura Lagos och Felipe Barcena, födoanalytiker vid universitetet i Santiago de Compostela, som tog fram en undersökning från 1970-talet. De jämförde med vad vargarna nu har i sin diet. Undersökningen är publicerad i Environmental Management. Det visade sig att vargarna i större utsträckning gått över till att ta levande djur.
Förutom rester av de unika garranohästarna hittades rester av rådjur, vildsvin och nötkreatur i vargarnas magar.
Forskarduon uppmanar beslutsfattarna inom EU att tänka på att beslut kan ha mer omfattande följder än vad politiker och tjänstemän från början föreställer sig.