Foto: Shutterstock Mörkertalet på antalet trafikdödade örnar är sannolikt stort.

650 örnar trafikdödade på 13 år – tågförare dåliga på att rapportera

Hundratals havs- och kungsörnar dödas i kollisioner med spår- och vägtrafik. Det beror på att de äter trafikdödade djur, menar en ny studie.

Studien är gjord av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där forskare med hjälp av gps-märkta kungsörnar har kunnat följa hur fåglarna rört sig mellan åren 2010 och 2020.

Det har visat sig att örnarna anpassar sig och koncentrerar sig nära järnväg och vägar, eftersom det finns gott om mat där.

Enklare att äta trafikdödade djur

– Örnarna har helt enkelt lärt sig att välja de här habitaten på grund av de tusentals trafikdöda djur som ligger kvar. De här platserna blir attraktiva för örnarna eftersom de inte behöver lägga energi på att jaga, men samtidigt blir det en fälla när de riskerar att bli påkörda, säger Navinder Singh, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.

Även människoliv på spel

Jimmy Låås, representant för Jägarnas Riksförbund, JRF, i Nationella viltolycksrådet, NVR, och själv eftersöksjägare anser att de som bedriver tågtrafik inte tar sitt ansvar.

– Kadaverhanteringen efter viltolyckor är ett stort problem längs våra vägar och järnvägar. Detta är en fråga som vi på JRF och jägarkåren driver på hårt och som vi måste få ett bättre och tydligare regelverk kring då det inte bara är örnars liv som står på spel utan faktiskt även människors, säger Jimmy Låås till Jakt & Jägare.

– När det gäller just järnväg och örnar så är det nog tyvärr så att min uppfattning är att lokförare är ganska dåliga på att rapportera att olyckor inträffat men framförallt var det har skett, vilket gör det svårt att lokalisera dött vilt längs järnvägen.

Problemet väl känt

Jimmy Låås säger att järnvägspersonal som åker ut till olycksplatser har till uppgift att se till att inget hinder (viltet) stör tågtrafiken.

– Det innebär att kadavret oftast bara släpas bort några meter från spårområdet, vilket jag anser är alldeles för nära inpå. Problemet är väl känt men min uppfattning är at varken Naturvårdsverket eller Trafikverket, som är de myndigheterna som kan påverka detta, inte tar det på så stort allvar.