I sitt tal till årsstämmans deltagare lyfte Kullgren fram den betydelse som jägarkåren har för samhället. Han betonade att jakt för de flesta är ett fritidsintresse som finansieras med egna medel, men att verksamheten samtidigt bidrar med stora samhällsvärden genom viltkött, minskade viltskador och färre trafikolyckor.
Majoriteten gillar jakt
Ministern konstaterade också att jakten har ett starkt stöd hos allmänheten. Enligt honom beror det på att svenska jägare i stor utsträckning håller en hög jaktetik och tar ansvar för både viltet och markerna. Samtidigt finns det organisationer som vill begränsa jakten, men Kullgren menade att dessa inte representerar majoritetsuppfattningen.
Kullgren berörde även frågor som länge varit centrala för Jägarnas Riksförbund. Han hänvisade till förbundets bildande 1938 och den då aktuella frågan om vem som ska bestämma över jakten på markerna. I anslutning till Girjasdomen framhöll han att Kristdemokraterna anser att staten även fortsättningsvis bör ha ansvaret för att upplåta jakt och fiske på statens mark. Han uppgav att regeringen därför valt att avveckla Renmarkskommittén och arbetar med att ta fram en ny utredning.
Starka reaktioner
När det gäller det omdiskuterade förslaget om nya jakttider sade Kullgren att regeringen ser både positiva och problematiska delar. Han menade att processen väckt starka reaktioner från olika intressen och betonade att förändringar av jakttiderna måste vara väl underbyggda.
Älgförvaltningen var ett annat tema i talet. Kullgren pekade på att älgen rödlistats, även om vissa tecken på återhämtning nu syns. Han underströk att rödlistning inte automatiskt innebär att arten är hotad, men att utvecklingen ändå måste tas på allvar. Ministern efterlyste också en översyn av sammansättningen i både älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer för att stärka jägarnas inflytande och minska konflikter.
Vargfrågan beskrevs som den fråga han lagt mest tid på under mandatperioden. Kullgren framhöll regeringens arbete inom EU för att få till stånd en sänkning av vargens skyddsstatus, något som nu skett både inom Bernkonventionen och EU:s art- och habitatdirektiv. Han uppgav att regeringen därefter gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en plan för att minska vargstammen och att finansiering säkrats för detta arbete.
Vill se över reglerna
Samtidigt uttryckte ministern frustration över att domstolar stoppat beslut om vargjakt. Han menade att politiken nu måste förändra förutsättningarna så att liknande beslut i framtiden kan få ett annat utfall. Kullgren lyfte särskilt frågan om hur Århuskonventionen införlivats i svensk lagstiftning och sade att Kristdemokraterna vill se över reglerna kring vem som har rätt att överklaga beslut om jakt.
Avslutningsvis blickade Kullgren fram mot höstens val. Han sade sig vara stolt över vad regeringen åstadkommit i jakt- och landsbygdsfrågor under mandatperioden, samtidigt som han uttryckte oro för att en annan politisk inriktning skulle kunna förändra utvecklingen. Enligt ministern bygger en framgångsrik jaktpolitik på tillit till den svenska jägarkåren – något han menar att regeringen har.
