Debatt

Det är stötande att de mindre markerna, som fråntagits sin tidigare rätt att jaga vuxen älg ska, acceptera en osmaklig form av skyddsjakt där dräktiga älgkor avlivas. Det tycker Annika Gonzalez, medlem i Jägarnas Riksförbunds avdelning i Grundsunda i Västernorrland.

Det är dags att börja kämpa mot en älgförvaltning som inskränker meningsfull jakt på mindre marker, anser hon.

Redan före förra årets stämma på Visingsö hade vår förbundsordförande varit till Vargkommitténs första möte den 25 april 2012. Endast dagar efter förbundsstyrelsens möte, på Bommersvik, när en enig styrelse tog beslutet att förbundet skulle säga nej till frilevande varg i Sverige, påbörjade hon sin strävan att åstadkomma en vargstam med gynnsam bevarandestatus. Sedan har medlemmarna gång efter gång blivit förda bakom ljuset, skriver Vincent Kvarnrud, ledamot i Jägarnas Riksförbunds förbundsstyrelse (FS).

Håller rovdjuren och Sveriges liberala jaktupplåtelser för utlänningar på att utarma vår fauna i vissa områden? Frågan är faktiskt berättigad. Den liberala, fria fjälljakten och för stort antal predatorer är på väg att decimera bestånden av ripa och gråfågel i svenska fjällvärden. Detta till en nivå som är oacceptabel och på sikt kommer att leda till utrotning. Övriga marklevande arter kommer på sikt att gå samma öde till mötes, befarar Bengt Bixo i ett debattinlägg.

En älgjägare har fått en viss upprättelse av Kammarrätten i Göteborg. Domen återställer till honom det registrerade älglicensområdet på 145 hektar som länsstyrelsen avregistrerade.
Kammarrätten fastslår att länsstyrelsen inte har något stöd i författningen för sitt beslut att avregistrera jägarens licensområde. Förvaltningsrättens beslut att inte tillåta en överklagan, som handlades innan kammarrätten, faller därmed också.