Om utredaren får sin vilja igenom slopas både tillståndskrav och anmälningsplikt för åtelkameror i den nya kamerabevakningslagen.
Foto: Shutterstock Om utredaren får sin vilja igenom slopas både tillståndskrav och anmälningsplikt för åtelkameror i den nya kamerabevakningslagen.

Fritt fram för åtelkameror

Utredare föreslår slopad tillståndplikt för kamerabevakning

På fredagen presenterade regeringens utredare, Susanne Kaevergaard, sitt betänkande om en helt ny kamerabevakningslag. Den generella tillståndsplikten för kameraövervakning slopas och åtelkameror blir tillåtna och inte ens anmälningspliktiga.

– Mycket glädjande. Det är många års arbete som äntligen ger resultat, säger Jägarnas Riksförbunds ordförande Solveig Larsson.

Jägarorganisationerna har i olika sammanhang framfört det orimliga med de rigida reglerna kring åtelkameror och viltövervakningskameror. Åtgärder har utlovats från politiskt håll, men gång på gång har man misslyckats med att få till stånd en ändring.

Viktigt för viltförvaltningen
Men det är inte enbart för jaktens skull som åtelkamerorna är viktiga, påpekar Solveig Larsson:

– Det är ett viktigt redskap i viltförvaltningen, forskningen och inventeringsverksamheten. Jag skulle säga att det kommer att bli ett oumbärligt verktyg i framtiden – om det inte redan är det.

Kan träda i kraft om ett år
I betänkandet framgår att den gamla kameraövervakningslagen slopas och en ny lag uppstår, med nytt namn: Kamerabevakningslagen. Betänkandet ska nu skickas på remiss och så småningom mynna ut i ett regeringsförslag. Susanne Kaevergaard har siktet inställt på att den nya lagen kan träda i kraft om ett år.

Tillståndsplikt för myndigheter
Kamerabevakningslagen är anpassad till kommande EU-regler. Dagens generella tillståndsplikt för kameraövervakning slopas, men fortfarande måste till exempel myndigheter ha tillstånd för kameraövervakning. Tillståndsplikten ska också gälla allmänna platser som sjukhus, skolor med mera.

Å andra sidan ska det bli lättare att få tillstånd och det anges fler skäl för att medge tillstånd. Det kan till exempel gälla brottsbekämpning och andra berättigade ändamål, typ för gräns- och tullkontroll, eller där det finns risk för angrepp på människors liv, hälsa, trygghet eller egendom. Kameraövervakning på arbetsplatser kräver först en förhandling med arbetstagarrepresentanter.

I betänkandet framgår tydligt att varken tillståndskrav eller anmälningsplikt ska gälla vid kamerabevakning inom exempelvis jordbruk, skogsbruk eller av vilt, till exempel vid åtlar. Med andra ord: Åtelkamerorna föreslås släppas fria.

Krav på att skylta
Utredaren är emellertid mycket tydlig när det gäller upplysningskravet. Kravet på att skylta och tala om att det pågår kameraövervakning gäller alltid. Det ska också klart framgå vem som kameraövervakar och hur man når vederbörande. Det ska också framgå om ljud spelas i samband med filmandet.
Undantag från upplysningsreglerna kräver synnerliga skäl. Polis eller räddningsledare får dessutom möjlighet att vid akuta lägen använda exempelvis kameraförsedda drönare utan föregående information eller tillstånd.

Fotnot: Denna text är en uppdatering från i eftermiddags.